Början av 80-talet var mycket ogynnsam för romanens utveckling. De historiska händelserna gynnade dokumentära genre som dagbok, reportage etc. Samhället var polariserat och båda sidorna hade svårt att smälta obekväma sanningar.

Utmaningar

Mimesis: att söka sanningen, riva gamla och skapa nya myter, ”Att visa världen” är att kunna beskriva det som styr nutiden och ordningen, att förklara meningen med livet. I denna utmaning finns en inbyggd konflikt mellan författarens som idealiserar det förflutna och skapar myter och de som är kritiska och river myter.

Att söka sanningen om världen

Den heroiske emigranten

Myten om den heroiske emigranten. Under 70- och 80-talen var myterna (om patriotism, ärlighet och mod) en del av det kollektiva medvetande som hjälpte folk att stå ut med totalitarismen. Efter det stora genombrottet 1989 fick flera myter revideras. Först var det föreställningen om polackerna i exil.

Den patriotiska polacken

90-talets romaner tog också upp de problem som kunde uppstå i ett land som återfått demokrati efter 50 år av ofrihet. Först kom uppgörelsen med vissa företrädare för den antikommunistiska oppositionen som efter 1989 skaffade sig förmåner och skrev heroiska memoarer. En rak motsats till de idealiserande memoarerna är Choroba wiezienna av Janusz Anderman, om f.d. internerad som inte kan hitta sin plats i det demokratiska Polen.

Skapande av myter

Förutom den samhällskritiska litteraturen som har till sin uppgift att riva ner myter finns verk som idealiserar det förflutna, som står i motsättning till nutiden. Städerna beskrivs som harmoniska platser där människan blir ett med naturen. Som Vilnius i Bohin av Tadeusz Konwicki, Zamosc i romaner av Piotr Szewc (Zaglada oraz Zmierzchy i poranki), Gdansk hos Stefan Chwin (Krótka historia pewnego zartu.

Den biografiska utmaningen

1989 uppstod en situation i den polska litteraturen då både ”gamla” och nya författare måste komma med något nytt. Äldre författare kom då ut med sina barndomsminnen, som Kazimierz Orlos (Niebieski szklarz) och Julian Kornhauser (Dom, sen i gry dzieciece). De inledde en mycket viktig riktning under 90-talet, skönlitterära biografier, som bygger på en europeisk tradition från Goethe till Grass om barndomen och invigningen i vuxenlivet.

Genre: Berättelsens återkomst

Det var först i slutet av 80-talet som berättelsen återigen blev en del av litteraturen. Tidigare verkade ingen vara intresserad längre att berätta någon historia. Under 90-talet kom fantastiska berättelser av Pawel Huelle (Vem var Dawid Weiser), Max Lars (eller Stefan Chwin, Czlowiek-litera; Ludzie-skorpiony), Tomek Tryzna (Panna Nikt), Olga Tokarczuk (Podróz ludzi Ksiegi). Fiction firade stora framgångar, mest lästa var böcker av Andrzej Szczypiorski (Poczatek; Noc, dzien, noc; Amerykanska whisky; Autoportret z kobieta) och Maria Nurowska (Hiszpanskie oczy; Postscriptum; Panny i wdowy).

Sammanfattning

90-talets polska prosa utvecklade några klara strategier som kan bli en tradition för efterföljarna. Den första är pastisch där man använder klassisk handling och klara genrebeteckningar för att ta upp viktiga frågor (Olga Tokarczuks Prawiek i inne czasy; Gustaw Herling-Grudzinskis: Wieza i inne opowiadania; Goracy oddech pustyni; Don Ildebrando; Biala noc milosci). Den andra strategin, som har epikens poetiska traditioner går ut på att utveckla icke-berättande romaner, med associationer, digressioner, filosofisk reflektion (Kruszynski, Tulli, Pilch, Bienczyk, Chwin). Den tredje anknyter till fria berättelser, utan genrebeteckningar och med godtycklig narration, vilket skapar nydanande och finurliga texter.

Biografiska noter

  • Magdalena Tulli (f 1955), Debuterade med Sny i kamienie (1995). Hennes roman W czerwieni nominerades 1999 till „Nike” -priset.
  • Olga Tokarczuk (f 1962), Romaner Podróz ludzi ksiegi (1993), E.E (1995). Nike-nomineringar för Prawiek i inne czasy (1996) samt Dom dzienny, dom nocny (1998).
  • Andrzej Stasiuk (f 1960) Poet, prosaist. Dikter. Mury Hebronu (1992), Wiersze milosne i nie (1994), prosa Bialy kruk (1996), Opowiesci galicyjskie (1995), Przez Rzeke (1992).
  • Krzysztof Myszkowski (f 1952) Romaner Pasja wedlug swietego Jana (1991), Kozi rog (1995), Funebre (1998).

Läs mer om Polsk prosa…