Program


I samma stad, under samma himmel…
Film av Anna Konik

Sveriges riksdag
18 - 21 juni 2012

I samma stad, under samma himmel… är ett videoverk av den polska konstnären Anna Konik. Verket innehåller berättelser från sju kvinnor med invandrarbakgrund som bor i Tensta. Deras historier berättas av svenska kvinnor som filmats i sina hem. Filmerna visar upp de osynliga murar som går genom Stockholms stadsstruktur och frågar vilka röster som är synliga och hörda bakom dessa.

Anna Koniks verk kommer att visas i Sveriges riksdag. För att kunna vara tillgängligt även för allmänheten kommer det också att vara finnas på MAPs hemsida: http://mobileartproduction.se/projekt/anna-konik/

I samma stad, under samma himmel… är producerad av MAP i samarbete med Polska institutet och med stöd av Stockholms Kulturförvaltning.

I anslutning till visning den 19 juni, arrangeras ett samtal som utgår från utställningen och handlar om vilka röster som hörs i vårt demokratiska samhälle. Medverkande: Anna Konik, konstnär, Maciej Zaremba, debattör och Magdalena Malm, konstnärlig ledare MAP.

Anna Konik var ateljéstipendiat på Iaspis, Konstnärsnämnden 2011 – 2012. Stort tack till kvinnorna som medverkat i verket, Christer Nylander, (Vice ordförande i riksdagens kulturutskott), Gregor Wroblewski, Hatice Akalinli, Janina Ludawska, Maciej Zaremba, Frida Engman och Samman Jaoshan, Liza Yousef och Zafer Albayrak.


Anna Koniks egen kommentar till filmprojektet I samma stad, under samma himmel...

Osynliga murar existerar och den känslan har följt mig sedan barndomen. De finns överallt och uppstår oberoende av officiellt proklamerade demokratiska åsikter. De existerar oavbrutet för de finns i våra huvuden, och går genom våra kroppar.

Inte långt från T-centralen i Stockholm, i slutet av den blå linjen där stadsdelarna Rinkeby och Tensta ligger, där reser sig en sådan osynlig mur. Jag upptäckte den av en slump när jag kom dit förra året. Det första jag lade märke till var porten med skylten ”Rinkeby torg”. När jag gick in där fick jag syn på ett annat Stockholm, ett som inte är för turister, ett Stockholm vars invånare inte känner sig som medborgare i staden eftersom staden i själva verket tar slut här även om den existerar på kartan. Det ligger mellan Duvbovägen, Spånga kyrkväg, Bromsten, Rinkebysvängen, Tenstastråket, Tensta allé, Tenstavägen, Hjulstavägen, Hagstråket... Det var här jag lärde känna mina samtalspartner, deras historier, deras röster utan ansikten, de blev till material för min film.

Problemet med de undanskuffade, oönskade människorna, emigranterna i Stockholms betongförorter, är plågsamt (här borde man räkna upp alla detta ords synonymer: smärtsamt, tungt, genomgripande, svidande, besvärligt, obehagligt, kyligt, kärvt, smärtfyllt, bittert, gnagande, svårt, otrevligt, olustigt).  Dessa människor för med sig minnen av krig och politiska regimer. Jag lärde känna sju kvinnor, flyktingar från Somalia, Syrien, Irak, Turkiet, Kurdistan och Afghanistan. De berättade sina historier om flykt, död, längtan, kärlek och smärta, och bekräftade att individens avsikter är maktlösa mot de principer som regerar samhället.  De bor i denna isolerade förort, bortom en osynlig mur, för endast här bland sina egna känner de sig accepterade. Staden förstår dem inte och har därför genomfört en segregation. Anledningen till att Stockholm ser så vackert och sagolikt ut kanske är att man till vardags inte ser verkligheten i Rinkeby och Tensta... De stora bostadsområdena har blivit etniska ghetton i stället för att ge chansen till integration. Medan jag åkte röda och blå linjen fram och tillbaka mellan Slussen och Tensta försökte jag förena två olika verkligheter: jag bjöd in sju svenska kvinnor till projektet. Hemma i sina lägenheter berättade de för kameran de historier som jag spelat in och skrivit ner, från för dem okända emigrantkvinnor i en muslimsk enklav i Stockholm, och de försökte förstå den andras öde. Kvinnor som aldrig haft erfarenheter av krig och uteslutning ur samhället berättar i filmen historier från människor som upplevt detta inpå bara huden. Kvinnorna från centrum lånar ut sin röst, sin felfria svenska, sina hem. De tillåter därmed den andra kvinnan att existera och berätta om sina upplevelser med hög röst. Liv och berättelser som är helt främmande för varandra träffades för ett kort ögonblick och fann varandras identiska komplement, den efterlängtade förståelsen. Det är kanske bara ett litet fönster i den blinda och döva muren, det är säkert inte tillräckligt för att bli av med fördomar och klichébilder av de andra.


Anna Konik, Berlin, 19/5 2012

 

I samma stad, under samma himmel...
by Anna Konik

video project, 2012
Total playing time: 1'33'' (variabel; 1 channel version, consist of 7 stories)

camera: Jerzy Karpinski, Anna Konik
editing: Cezary Chojnowski, Anna Konik
sound: Anna Konik, Kamil Sajewicz
light and production assistants: Caroline Johansson, Saziye Özdemir
translation and transcription: Zafer Albayrak, Hanna Ekwinska, Suzi Ersahin, Samman Jaoshan, Therese Kellner, Liza Yousef

project menager: Therese Kellner (Mobile Art Production)


ANNA KONIK (f 1974) har studerat på konsthögskolan i Warszawa med Krzysztof M Bednarski och Grzegorz Kowalski som lärare. Hon tog examen år 2000. 1999-2001 arbetade hon som assistent hos professor Zofia Glazer på konsthögskolans avdelning för teckning. Under åren 1999-2004 samarbetade hon med tre teatergrupper, Teatr Academia, Opera Buffa och Teatr BezNazwy. Sedan 2010 är hon gästlärare i video på modeavdelningen vid konsthögskolans designfakultet. År 2012 tog hon doktorsexamen med avhandlingen Videon som plats vid konsthögskolans avdelning för medier och scenografi. Som konstnär skapar hon videoinstallationer, objekt, videofilmer, fotografier och teckningar. Anna Konik bor och arbetar i Berlin och Warszawa.

År 2009 var hon nominerad till två stora priser för unga polska konstnärer: Deutsche Banks pris ''Spojrzenia'' och tidskriften Politykas ''Paszport''. Under 2008-2009 föreläste hon om nya medier på International Summer Academy i Salzburg. 2009 bjöds hon till Humboldtuniversitetet i Berlin som Rudolf Arnheimprofessor. Anna Konik har också fått flera viktiga stipender och bjudits in till stipendievistelser i flera olika länder: IASPIS, Stockholm (2011/2012), ZIF Center for Interdisciplinary Research, Universitetet i Bielefeld (2011), Wissenschaftskolleg zu Berlin (2008/2009), Zuger Kulturstiftung Landis & Gyr, Zug (2007), Młoda Polska (2007), SPACES World Artists Program, Cleveland, USA (2005), Polska kulturministerns stipendium (2005), Leube Artist in Residency (2004), Akademie Schloss Solitude (2003/2004). Anna Koniks verk har visats på gallerier i Polen och övriga Europa.

Valda separatutställningar:
Fear and Entranced, Atlas Sztuki, Lodz (2011); Our Lady’s Forever, Polska institutet i Düsseldorf (2011); Willa Zauroczonych/De förhäxades villa, Max Liebermann Haus, Berlin (2010); Our Lady’s Forever, Staden Wolfsburgs konstgalleri (2009); 61:a internationella filmfestivalen i Locarno (2008); Nationella konstgalleriet Zachęta, Warszawa (2007); Przezroczystość/Transparens, Centrum för nutidskonst i Ujazdowskislottet, Warszawa; Akademie Schloss Solitude, Stuttgart (2004).

Valda samlingsutställningar:

United States of Europe, Vilnius - Mekas (2012), Tür an Tür, Polen – Deutschland. 1000 Jahre Kunst und  Geschichte, Martin-Gropius-Bau, Berlin (2011); United States of Europe, Lodz, Helsingfors (2011), Divina Commedia, PAN Palazzo Delle Arti, Neapel (2011); Mediacje/przestrzen (Medling/Rum), Galeria Szara, Cieszyn (2010); Territories of the In/ Human, Württembergischer Kunstverein Stuttgart (2010); Künstler in der Kunst Gesellschaft, Motorenhalle, Dresden (2010); Spojrzenia 2009, Nationella konstgalleriet Zachęta, Warszawa; Kolekcja 5, Centrumför nutidskonst i Ujazdowskislottet, Warszawa; Isolated, The Golden Thread Gallery, Belfast (2009).

Anna Koniks verk finns både i privatsamlingar och på institutioner, bl a på Centrum för nutidskonst i Ujazdowskislottet, Warszawa, Leubestiftelsens samling i Gartenau-Salzburg, Podlasieregionens konstförening i Białystok, Övre Schlesiens museum i Bytom, Art Stations Foundation i Poznań, Konstföreningen i Lublin.

Mer information: http://www.annakonik.art.pl/

Texter om Anna Koniks konstnärskap:

Anna Konik i samtal med Stefan Szydłowski (sv)
''Alltid mitt emellan - anteckningar om bilder och rum (i rörelse)'' av Ryszard W. Kluszczyński (sv)
Om Anna Koniks konstnärskap av Marcin Giżycki (sv)

« Tillbaka
      
Website Security Test