Wisława Szymborska

Wisława Szymborska (1923-2012) var den polska poet som fick Nobelpriset i litteratur 1996. Hon gav ut tretton diktsamlingar på sextio år och blev läst långt utanför Polen. Här går vi igenom livet i Kraków, brytningen med partiet, nobelåret och vilka svenska utgåvor du kan börja med.

• Född2 juli 1923 i nuvarande Kórnik söder om Poznań
• Död1 februari 2012 i Kraków
• NobelprisetLitteratur 1996, meddelat 3 oktober
• På svenskaNio diktvolymer och två prosaböcker

Wisława Szymborska i korthet

Szymborska levde nästan hela sitt vuxna liv i Kraków. Hon började som poet i efterkrigstidens socialistiska realism, tog avstånd från den och skrev sedan korta, ofta roliga dikter som ställer frågor snarare än ger svar.

Svenska Akademien gav henne priset för en poesi som med ironisk precision låter det historiska och biologiska sammanhanget träda fram i fragment av mänsklig verklighet. Formuleringen är vår översättning av den engelska motiveringen, som Nobelstiftelsen publicerar.

På svenska är det framför allt Anders Bodegård som har format bilden av henne. Hans tolkningar finns i flera urval och i samlingsvolymen Dikter 1945-2002, som kom ut i ny upplaga 2025.

Uppväxten och vägen till Kraków

Szymborska föddes den 2 juli 1923. Källorna anger födelseorten olika: Nobelstiftelsen skriver Bnin, hennes egen stiftelse skriver Kórnik och andra uppslagsverk skriver Prowent. Alla tre platserna ligger i dag inom Kórnik söder om Poznań. Fadern Wincenty Szymborski förvaltade greve Zamoyskis gods.

Familjen flyttade till Toruń 1924 och vidare till Kraków 1929 enligt stiftelsen. Nobelstiftelsen anger att hon bodde i Kraków från 1931.

Efter kriget läste hon polsk filologi och sociologi vid Jagellonska universitetet 1945-1948 men tog aldrig examen. Debuten kom den 14 mars 1945, när dikten Szukam słowa (Jag söker ordet) trycktes i Walka, en bilaga till tidningen Dziennik Polski.

Socialistisk realism och brytningen med partiet

I början av 1950-talet skrev Szymborska som många unga poeter i Polen. Hon gick med i kommunistpartiet PZPR 1950 och de två första samlingarna, Dlatego żyjemy (1952) och Pytania zadawane sobie (1954), följde den socialistiska realismens mall. Debutboken innehåller dikter om Lenin och om ungdomarna som byggde industristaden Nowa Huta.

När Stalin dog i mars 1953 trycktes hennes dikt Ten dzień (Den dagen) i ett särnummer av Życie Literackie. Långt senare sa hon att den var skriven i uppriktig tro. De två första böckerna tog hon aldrig med i sina senare urval.

Brytningen kom stegvis. År 1957 reste hon för första gången till väst, med ett stipendium till Paris. År 1966 lämnade hon tillbaka partiboken i protest mot att filosofen Leszek Kołakowski uteslutits. Nio år senare skrev hon under Brevet från de 59, intellektuellas protest mot de planerade ändringarna i grundlagen. År 1985 publicerade hon en dikt under pseudonymen Stańczykówna i exiltidskriften Kultura i Paris.

Redaktör på Życie Literackie

Från januari 1953 ledde Szymborska poesiavdelningen på Krakówveckotidningen Życie Literackie. Hon förlorade posten 1966 men fortsatte att skriva i tidningen fram till 1981, då hon bröt med den efter införandet av undantagstillståndet.

I tidningen startade hon 1967 spalten Lektury nadobowiązkowe, ungefär Frivillig läsning. Där skrev hon korta och personliga texter om böcker som sällan hamnar på kultursidorna, ofta handböcker, uppslagsverk och populärvetenskap. Spalterna kom som bok från 1973 och ett urval finns på svenska som Bredvidläsning (1997).

Utan namn svarade hon i samma tidning på brev från blivande författare. Svaren samlades i Poczta literacka (2000) och finns på svenska som Litterär post (2010) i Elżbieta Jasińska Brunnbergs översättning.

Diktsamlingarna

Szymborska publicerade sparsamt. Under sextio år kom tretton diktsamlingar och den sista, Wystarczy, gavs ut efter hennes död 2012. Tabellen visar samtliga med en ordagrann översättning av titeln och den svenska utgåvan där en sådan finns.

De flesta samlingarna har aldrig kommit ut som egna böcker på svenska. Dikterna finns i stället i urvalen, framför allt i Dikter 1945-2002.

Efter hennes död kom ytterligare två polska volymer, Błysk rewolwru (2013) och Czarna piosenka (2014). Breven till författaren Kornel Filipowicz, hennes livskamrat från 1967 till hans död 1990, gavs ut 2016 under titeln Najlepiej w życiu ma twój kot.

Tonen i dikterna

Szymborska publicerade omkring 350 dikter enligt Culture.pl, Adam Mickiewicz-institutets portal. De är sällan långa och bygger ofta på en oväntad synvinkel. En dikt skildrar en katt i den tomma lägenheten efter en död ägare och en annan är ett samtal med en sten.

Humorn är en del av allvaret. Culture.pl beskriver en barnslig humor i texterna och själv berättade hon att hon kände hur någon gjorde grimaser bakom hennes rygg så fort hon blev högtidlig. Dikterna finns på de flesta europeiska språk och bland annat på arabiska, hebreiska, japanska, persiska och kinesiska.

Dikten Nic dwa razy, ungefär Inget två gånger, blev tidigt en sång. Łucja Prus framförde den på sångfestivalen i Sopot 1965, rockbandet Maanam spelade in sin version på albumet Róża 1994 och popartisten Sanah gjorde en egen tolkning 2022.

Kollage, rim och lotterier

Utanför dikterna var Szymborska känd för sina kollage. Hon klippte ihop vykort med udda bilder och skickade dem till vänner. På fester kunde hon ordna lotterier med små kitschiga vinster.

De skämtsamma verserna, bland annat limerickar, samlade hon i Rymowanki dla dużych dzieci (Rim för stora barn). Boken gavs ut av förlaget a5 i Kraków 2003 och finns inte på svenska.

Nobelpriset 1996

Svenska Akademien meddelade priset den 3 oktober 1996. Szymborska var då 73 år och den fjärde polska nobelpristagaren i litteratur, efter Henryk Sienkiewicz, Władysław Reymont och Czesław Miłosz.

Nobelföreläsningen höll hon den 7 december 1996 under titeln Poeten och världen. Den kretsar kring två små ord, jag vet inte, som enligt Szymborska driver både poeter och forskare framåt. Föreläsningen finns på svenska hos Nobelstiftelsen.

Vid prisutdelningen den 10 december höll Birgitta Trotzig presentationstalet och Szymborska stannade en vecka i Stockholm. I pressmeddelandet lyfte Akademien fram två svenska urval, Anders Bodegårds Utopia (1989) och Aldrig två gånger (1980) av Per-Arne Bodin och Roger Fjellström.

Andra priser och utmärkelser

Före Nobelpriset hade Szymborska fått två stora tyska priser, Goethepriset 1991 och Herderpriset 1995. Samma år som Herderpriset blev hon hedersdoktor vid universitetet i Poznań och 1996 fick hon den polska PEN-klubbens pris. I januari 2011 tilldelades hon Vita örns orden, Polens högsta utmärkelse.

Szymborska på svenska

Slavisten Nils Åke Nilsson översatte dikter redan 1960 och Erik Lindegren och Erik Mesterton publicerade tre dikter i BLM 1965. Den första svenska boken var Aldrig två gånger av Per-Arne Bodin och Roger Fjellström, som kom 1980 och gavs ut i utökad upplaga 1996.

Anders Bodegård (1944-2024) blev hennes svenska röst. Han gav ut Utopia 1989 och tolkade sedan dikter ur hela författarskapet, från Nära ögat (1996) till Sena dikter (2018). Han fick Svenska Akademiens översättarpris 1995 och Stig Dagermanpriset 2014 och dog i juni 2024.

I maj 1993 läste Szymborska på Dramaten i Stockholm och i maj 2003 kom hon tillbaka när ett nytt urval i Bodegårds tolkning gavs ut. Samma sommar recenserades Dikter 1945-2002 bland annat på Dagensbok, som då länkade till Polska institutets gamla sida om henne.

Var ska du börja läsa?

Dikter 1945-2002 är den självklara starten. Boken har 381 sidor, bygger på Bodegårds tolkningar och finns i handeln igen sedan Ordfronts nyutgåva 2025.

Fortsätt med Sena dikter (2018), som samlar de tre sista samlingarna med förord av Agneta Pleijel. Vill du hellre börja smalt är Dikter från Modernista 2026 ett bra alternativ, en tunn volym som bygger på urvalet från 1980. Prosan i Bredvidläsning passar bäst när du redan känner dikterna, eftersom de korta texterna om andras böcker visar hur hon tänkte. Äldre böcker som Utopia och Nära ögat hittar du på bibliotek och antikvariat.

Döden och arvet

Szymborska dog i sömnen i sin bostad i Kraków den 1 februari 2012. Begravningen var borgerlig och hölls den 9 februari på Rakowickikyrkogården, där hon ligger i familjegraven.

Enligt hennes testamente bildades Wisława Szymborska-stiftelsen i april 2012. Stiftelsen delar sedan 2013 ut Szymborskapriset för en diktbok på polska. År 2026 vann Marlena Niemiec med Skroń och fick 100 000 złoty vid galan den 29 juni.

Szymborskas liv i årtal

• 1923Föds den 2 juli.
• 1929Familjen flyttar till Kraków.
• 1945Debuterar med dikten Szukam słowa.
• 1950Går med i PZPR.
• 1952Första diktsamlingen, Dlatego żyjemy.
• 1953Leder poesiavdelningen på Życie Literackie.
• 1957Första resan till väst, till Paris.
• 1966Lämnar tillbaka partiboken.
• 1967Startar spalten Lektury nadobowiązkowe.
• 1980Första svenska boken, Aldrig två gånger.
• 1989Bodegårds urval Utopia.
• 1993Läser på Dramaten i Stockholm.
• 1996Nobelpriset i litteratur.
• 2003Dikter 1945-2002 på svenska.
• 2011Vita örns orden.
• 2012Dör den 1 februari i Kraków.
• 2013Szymborskapriset delas ut första gången.

Vanliga frågor om Wisława Szymborska

När fick Wisława Szymborska Nobelpriset?

År 1996. Priset meddelades den 3 oktober och delades ut i Stockholm den 10 december.

Var föddes Wisława Szymborska?

Söder om Poznań den 2 juli 1923. Källorna anger Bnin, Kórnik eller Prowent, som alla ligger inom dagens Kórnik.

När dog Wisława Szymborska?

Den 1 februari 2012 i sin bostad i Kraków. Hon blev 88 år.

Vem har översatt Szymborska till svenska?

Framför allt Anders Bodegård. Tidigare tolkningar gjordes av Per-Arne Bodin och Roger Fjellström, Nils Åke Nilsson, Erik Lindegren och Erik Mesterton.

Vilken bok av Szymborska ska jag börja med?

Dikter 1945-2002 i Bodegårds tolkning, som Ordfront gav ut på nytt 2025.

Hur många diktsamlingar skrev Szymborska?

Tretton, från Dlatego żyjemy 1952 till Wystarczy 2012. Den sista kom ut efter hennes död.

Var Szymborska kommunist?

Hon var medlem i kommunistpartiet PZPR från 1950 och lämnade tillbaka partiboken 1966. De två första samlingarna följde den socialistiska realismen. Dem tog hon senare avstånd från.

Vad heter Szymborskas nobelföreläsning?

Poeten och världen. Den hölls den 7 december 1996 och finns på svenska hos Nobelstiftelsen.

Vilka andra priser fick Szymborska?

Bland annat Goethepriset 1991, Herderpriset 1995 och den polska PEN-klubbens pris 1996. År 2011 fick hon Vita örns orden, Polens högsta utmärkelse.

Var är Wisława Szymborska begravd?

På Rakowickikyrkogården i Kraków, i familjegraven. Begravningen den 9 februari 2012 var borgerlig.

Har Szymborskas dikter blivit sånger?

Ja. Nic dwa razy sjöngs av Łucja Prus i Sopot 1965 och spelades senare in av Maanam 1994 och Sanah 2022.

Vad är Szymborskapriset?

Ett polskt poesipris som Wisława Szymborska-stiftelsen delar ut sedan 2013. Vinnaren 2026 fick 100 000 złoty.

Källor

• Nobelstiftelsen, fakta om Szymborska, biografi, nobelföreläsningen, pressmeddelandet och presentationstalet.
• Wisława Szymborska-stiftelsen, levnadsteckning och Szymborskapriset 2026.
• Culture.pl om Szymborska och om begravningen.
• LIBRIS, svenska utgåvor och Svenskt översättarlexikon.
• SVT om Anders Bodegård och Språktidningen om Dagermanpriset.
• Dagensbok om Dikter 1945-2002.
• Wikipedia om Szymborska, bland annat om Nic dwa razy och relationen med Kornel Filipowicz.