Polsk invandring till Sverige

Polsk invandring till Sverige har kommit i vågor under mer än hundra år. Först kom lantarbetare till de skånska betfälten kring 1900, sedan tusentals överlevande från de tyska lägren 1945, polska judar efter 1968, flyktingar under Solidaritetstiden och till sist den stora arbetskraftsinvandringen efter EU-inträdet 2004. Enligt SCB bodde 98 311 personer födda i Polen i Sverige den 31 december 2025. Ytterligare 52 487 är födda i Sverige med minst en förälder från Polen. Vi går igenom varje våg med de siffror som går att belägga, vad som drev människorna hit och var de bor i dag.

• Födda i Polen98 311 i Sverige den 31 december 2025
• Som flest100 706 personer år 2023
• Flest invandringar7 617 år 2007
• Andra generationen52 487 födda i Sverige med förälder från Polen

Polsk invandring till Sverige i korthet

Människorna i de olika vågorna kom av helt olika skäl. Lantarbetarna kring 1900 sökte säsongsarbete, kvinnorna från Ravensbrück räddades ur lägren 1945 och de polska judarna drevs ut ur Folkrepubliken Polen 1968-1972. Under 1980-talet flydde polacker undan undantagstillståndet och förföljelsen av Solidarność. Efter 2004 kunde polska medborgare fritt arbeta i Sverige och antalet invånare födda i Polen mer än fördubblades på två decennier.

Vi bygger sidan på SCB:s statistikdatabas, riksdagens och regeringens handlingar och material från Lunds universitet, Forum för levande historia och Svenska Röda korset. Där en siffra saknas skriver vi det hellre än att gissa.

Vilka vågor av polsk invandring har kommit till Sverige?

Tabellen sammanfattar vågorna. Antalen är bara de som går att belägga i källorna, så flera rader saknar siffra.

Raden om 1970-talet visar varför siffrorna behöver läsas med försiktighet. Antalet polska medborgare i Sverige ökade från 6 138 år 1973 till 10 337 år 1980, men ingen källa vi har hittat förklarar vilka som kom och varför.

Vilka var de första polackerna i Sverige?

Kontakterna mellan länderna är mycket äldre än invandringen. Den polska prinsessan Katarina Jagellonica gifte sig med hertig Johan 1562 och deras son Sigismund blev kung av både Polen och Sverige. Vasatiden och krigen hör till Polens historia snarare än till invandringens. Därför håller vi den delen kort här.

Före andra världskriget var polackerna i Sverige få. Enligt en historik i det polska magasinet Strefa hade då bara de polska lantarbetarna i södra Sverige egna organisationer. Organisationerna var fackföreningar. År 1935 bildades Związek Polaków Zamieszkałych w Szwecji i Malmö för att samla alla polacker i landet, men enligt samma källa blev det inte mycket av den.

Betflickorna och galizierna i Skåne

Sockerbetorna kom till Skåne med sockerfabriken i Landskrona 1854. Odlingen krävde mycket arbetskraft för gallring, ogräsrensning och upptagning på hösten. Enligt Länsstyrelsen i Skåne sågs arbetet först som kvinnoarbete och de första betflickorna kom från Småland, Blekinge och andra delar av Skåne.

Kring sekelskiftet 1900 kom också arbetare från Galizien och ryska Polen. Galizien är i dag delat mellan södra Polen och västra Ukraina och hörde då till Österrike-Ungern. Varje vår kom säsongsarbetarna till de skånska hamnarna, de flesta via Sassnitz till Trelleborg men också via Malmö och Helsingborg. I Danmark ersatte östeuropeiska arbetare de svenska betpigorna redan från 1890-talet enligt databasen EmiWeb, som också skriver att mindre grupper rekryterades till Skåne. En uppsats vid Lunds universitet daterar den organiserade importen av arbetskraft till det skånska lantbruket till början av 1904.

Arbetarna kallades galizier även om inte alla kom från Galizien. I den socialdemokratiska tidningen Arbetet beskrevs de 1904-1907 som djur, smittbärare och strejkbrytare, visar samma uppsats. Hur många som kom varje år och hur många som stannade i Sverige har vi inte hittat i någon källa som vi kunnat kontrollera. Sockerbetsodlingen förblev arbetskrävande ända fram till 1950-talet.

Vita bussarna och kvinnorna från Ravensbrück 1945

Våren 1945 kom tusentals polska kvinnor till Sverige från de tyska koncentrationslägren. Svenska Röda korsets aktion Vita bussarna pågick mellan den 8 mars och den 1 maj 1945 och räddade över 15 000 personer av omkring 50 nationaliteter. Folke Bernadotte uppskattade själv antalet till 19 700, men Röda korset anger i dag omkring 15 000 efter senare efterforskningar.

Ravensbrück norr om Berlin var det största koncentrationslägret för kvinnor i Tyskland. Den 21 april förhandlade Bernadotte och Norbert Masur fram att alla kvinnor i lägret skulle lämnas över till Vita bussarna och Röda korset, enligt Sveriges museum om Förintelsen. En av kolonnerna från Ravensbrück tog enligt Röda korsets rapport 934 fångar. De flesta var polska judiska kvinnor. Femtio av dem var barn.

Räddningen fortsatte under sommaren. I juni 1945 beslöt regeringen att ta emot 10 000 överlevande för vård och från slutet av juni till den 25 juli fördes 9 273 tidigare fångar från Lübeck till Sverige. Vita fartyg tog dem till bland annat Malmö, Helsingborg, Göteborg och Kalmar i ett samarbete mellan hjälporganisationen UNRRA, svenska staten och Röda korset. Enligt Forum för levande historia var omkring 7 000 av dem judar.

Polska kongressen i Sverige skriver i sin historik att räddningsaktionerna ökade Sveriges befolkning med 14 000 polska medborgare, hälften polacker och hälften judar. Antalet polska medborgare i landet tiodubblades i ett slag, enligt kongressen. Ingen av källorna anger hur många som senare återvände till Polen.

Vad är Ravensbrückarkivet i Lund?

Hösten 1945 började Zygmunt Łakociński, lektor i polska vid Lunds universitet, att dokumentera vad de överlevande hade varit med om. En arbetsgrupp på nio personer reste mellan flyktingförläggningarna i södra Sverige och gjorde mer än 500 djupintervjuer. Verksamheten fick namnet Polska källinstitutet i Lund, på polska Polski Instytut Źródłowy. Det ovanliga var att före detta fångar intervjuade andra fångar.

Arkivet rymmer 512 vittnesmål på över 5 500 sidor från oktober 1945 till november 1946. Enligt Forum för levande historia gäller 355 av dem Ravensbrück och 61 polska judar. Universitetsbiblioteket i Lund anger att 71 procent av de intervjuade var kvinnor, 85 procent katoliker och 12 procent judar. Biblioteket har förvarat materialet sedan 1970-talet och digitaliserade det 2014-2022. I april 2025 fördes arkivet in i Unescos register Memory of the World.

Flyktingarna från Folkrepubliken Polen

Efter kriget tog kommunisterna makten i Polen med sovjetiskt stöd. Polska kongressen beskriver de polacker som blev kvar i Sverige som en frihetssträvande emigration. Under de första efterkrigsåren bildade deras organisationer Polska flyktingrådet i Sverige, på polska Rada Uchodźstwa Polskiego w Szwecji. Det kommunistiska Związek Patriotów Polskich stod utanför rådet enligt magasinet Strefa.

På 1950-talet hoppade många polacker av från sällskapsresor till Sverige, skriver kongressen. Under samma decennium kom gravören Czesław Słania, som flyttade till Sverige 1956 och anställdes av Postverket 1959. Han graverade över 1 000 frimärken för Sverige och andra länder.

Den polska katolska själavården byggdes upp parallellt. Prästen Czesław Chmielewski reste från 1945 runt i Sverige för att samla sina landsmän och 1952 bildades Polska katolska missionen med säte i Malmö. Sedan 1991 har missionen tre centrum, i Malmö, Göteborg och Stockholm. Om hur polska föreningar i Sverige och polska församlingar växte fram skriver vi mer på en egen sida.

Mars 1968 och de polska judarna

Våren 1968 slog regimen i Folkrepubliken Polen ned studentprotester och startade en antisemitisk kampanj. Omkring 13 000 judar lämnade Polen 1968-1972 och förlorade sitt medborgarskap. Svenska kommittén mot antisemitism anger mellan 13 000 och 20 000, så uppgifterna om antalet som lämnade landet går isär.

Om antalet som kom hit är källorna eniga. Närmare 3 000 kom till Sverige enligt Forum för levande historia, som beskriver dem som den största judiska invandrargruppen i Sverige efter andra världskriget. Bland dem fanns Maciej Zaremba Bielawski, som kom med sin mor och sina bröder 1969 och senare blev journalist på Dagens Nyheter. Här fanns redan Föreningen Polska judar i Sverige, som hade grundats 1943 av polska judar som flytt från Danmark.

Polacker i Sverige på 1970-talet

SCB:s serie över polska medborgare i Sverige börjar 1973, då de var 6 138. År 1980 hade antalet stigit till 10 337. Nästan sju av tio var kvinnor, 7 168 mot 3 169 män. Statistiken säger inte varför kvinnorna var så många och vi har inte hittat någon källa som förklarar det.

Serien visar bara dem som hade polskt men inte svenskt medborgarskap, eftersom SCB inte räknar den som har dubbelt medborgarskap där det ena är svenskt. Skådespelaren Izabella Scorupco, född i Białystok 1970, flyttade till Bredäng i Stockholm 1978 och är ett av de mer kända exemplen från decenniet.

Solidarność, undantagstillståndet och flyktingarna på 1980-talet

Strejken på varvet i Gdańsk i augusti 1980 gav upphov till den fria fackföreningen Solidarność. Den 13 december 1981 infördes undantagstillståndet och tusentals oppositionella internerades. Det gällde till den 22 juli 1983.

I SCB:s statistik syns undantagstillståndet tydligt. Antalet polska medborgare i Sverige steg från 10 703 vid utgången av 1981 till 14 113 ett år senare, en ökning med 3 410 personer. Året därpå fortsatte ökningen till 14 852. Ingen annan ökning mellan två år är lika stor i serien före 2004.

Regeringens skrivelse om flyktingpolitiken 1985/86 ger en bild av läget i mitten av decenniet. Omkring 4 000 polska medborgare besökte då Sverige varje månad och 100-200 av dem sökte uppehållstillstånd efter inresan. Två tredjedelar angav politiska skäl medan resten åberopade humanitära omständigheter. År 1985 fick omkring 400 polska medborgare uppehållstillstånd, mot 220 år 1984.

Polska kongressen i Sverige bildades i januari 1982 som en samlande organisation för polska föreningar. Enligt Migrationsinfo var Polen i slutet av 1980-talet ett av de vanligaste ursprungsländerna, tillsammans med Iran, Chile, Libanon och Turkiet. Vid utgången av 1990 fanns 15 672 polska medborgare i Sverige.

Hur såg invandringen från Polen ut på 1990-talet?

Efter omvälvningen 1989 blev det lugnare. Antalet polska medborgare i Sverige låg stilla, mellan omkring 15 700 och 16 700 under hela decenniet. År 2000, det första året i SCB:s serie över födelseland, bodde 40 123 personer födda i Polen i Sverige. Samma år invandrade bara 758 personer födda i Polen. Mellan 2000 och 2003 sjönk antalet polska medborgare till 13 412, samtidigt som antalet födda i Polen steg något.

Varför kom så många polacker efter EU-inträdet 2004?

Polen blev medlem i EU den 1 maj 2004 tillsammans med sju andra länder i Central- och Östeuropa. Regeringen ville att arbetstagare från de åtta länderna under två år skulle behöva ett erbjudande om anställning med lön enligt kollektivavtal och tillräckligt många timmar för att kunna försörja sig. Riksdagen sade nej den 28 april 2004. Därmed fick polska medborgare arbeta i Sverige på samma villkor som andra EU-medborgare från första dagen.

Invandringen tog fart direkt. År 2003 invandrade 1 143 personer födda i Polen och 2006 hade antalet stigit till 6 442. Toppen kom 2007 med 7 617 invandringar, fler än något annat år sedan 2000. Åren 2010-2013 låg invandringen kring 4 500 om året och 2015 steg den igen till 5 596.

Mellan 2004 och 2023 ökade antalet invånare födda i Polen från 43 472 till 100 706, en ökning med omkring 57 000 personer. Staplarna växer snabbast åren 2006-2008, när invandringen var som störst. Därefter blev ökningen långsammare och efter 2023 har antalet minskat.

Hur många polacker bor i Sverige i dag?

Svaret beror på hur du räknar. Enligt SCB bodde 98 311 personer födda i Polen i Sverige den 31 december 2025, varav 50 522 kvinnor och 47 793 män. Antalet polska medborgare var 52 059, men där räknas inte den som också är svensk medborgare. Till det kommer 52 487 personer som är födda i Sverige med minst en förälder född i Polen.

Från och med 2025 lägger SCB in en liten slumpmässig osäkerhet i alla uppgifter för att skydda enskilda, så delsummorna stämmer inte alltid exakt med totalen. Toppen nåddes 2023 med 100 706 personer födda i Polen och sedan dess har antalet minskat två år i rad, till 100 062 år 2024 och 98 311 år 2025.

Var bor polackerna i Sverige?

De flesta bor i storstadsregionerna. Stockholms, Skåne och Västra Götalands län hade 2025 tillsammans nästan tre av fyra av dem som är födda i Polen. Stockholms län ensamt hade omkring 35 100, Skåne 22 212 och Västra Götaland omkring 14 600.

Haninge sticker ut. Kommunen söder om Stockholm hade 3 417 invånare födda i Polen, fler än Uppsala, Västerås och Linköping tillsammans. Sex av de tio kommunerna i tabellen ligger i Stockholms län. I Skåne ligger Malmö, Helsingborg, Lund och Kristianstad högst.

Hur gamla är de som är födda i Polen?

Den största åldersgruppen är 40-49 år, med 24 484 personer 2025. Sex av tio är mellan 30 och 59 år, medan bara 5 031 är yngre än 20. Barn som föds i Sverige av polska föräldrar räknas inte här, eftersom serien bara gäller dem som är födda i Polen.

Könsfördelningen skiljer sig mellan åldrarna. Bland 30-49-åringarna är männen fler, 22 958 mot 19 062 kvinnor. Bland dem som är 60 år eller äldre är kvinnorna nästan dubbelt så många, 15 753 mot 8 131 män. Mönstret stämmer med 1970- och 1980-talens statistik över polska medborgare, där kvinnorna var i klar majoritet.

Varför flyttar fler polacker från Sverige nu?

År 2024 flyttade för första gången sedan 2000 fler personer födda i Polen från Sverige än hit, 2 898 utvandringar mot 2 844 invandringar. År 2025 ökade skillnaden till 3 290 mot 2 137.

SCB anger inga orsaker. I ett reportage i TV4 i september 2026 berättade en familj som flyttat tillbaka att de kände sig mer hemma i Polen. Reportaget pekade också på att inkomstskillnaden mellan länderna har krympt. Hur vanliga sådana skäl är vet ingen, eftersom statistiken inte frågar efter dem.

Andra generationen, födda i Sverige med polska föräldrar

Även de som är födda i Sverige med föräldrar från Polen finns i SCB:s statistik. År 2025 hade 18 085 personer två föräldrar födda i Polen. Ytterligare 25 660 hade en förälder född i Polen och en född i Sverige. Därtill hade 8 742 två utrikes födda föräldrar där den ena var född i Polen. Totalt blir det 52 487, att jämföra med 46 988 år 2018.

Siffrorna visar ett tydligt mönster. I 17 078 fall är mamman född i Polen och pappan i Sverige, men bara i 8 582 fall är det tvärtom. Ett känt exempel på andra generationen är pianisten Peter Jablonski, född 1971 i Lyckeby med svensk mor och polsk far. Ett annat är Sebastian Siemiatkowski, som föddes 1981, året efter att föräldrarna och hans äldsta syster flyttat från Polen till Uppsala. Han grundade Klarna 2005.

I andra och tredje generationen lever polska efternamn vidare. Den som vill veta mer om familjens bakgrund kan ta hjälp av polsk släktforskning, där svenska källor om invandringen ofta är en bra början.

Var hittar du mer om polsk invandring?

SCB:s siffror på sidan finns i myndighetens statistikdatabas, där du själv kan ta fram dem per kommun, ålder och kön. Vittnesmålen från 1945-1946 finns digitaliserade i databasen Alvin. Forum för levande historia har översikter över den judiska invandringen och Svenska Röda korset berättar om Vita bussarna. Riksdagens beslut om övergångsreglerna 2004 finns i sin helhet på riksdagens webbplats.

Vanliga frågor om polsk invandring till Sverige

Hur många polacker bor i Sverige?

Enligt SCB bodde 98 311 personer födda i Polen i Sverige den 31 december 2025. Samtidigt fanns 52 059 polska medborgare och 52 487 personer som är födda i Sverige med minst en förälder född i Polen.

När kom polackerna till Sverige?

I vågor. Lantarbetare kom till Skåne kring 1900, överlevande från lägren 1945, polska judar 1968-1972, flyktingar under 1980-talet och flest efter EU-inträdet 2004.

Vilka var betflickorna?

Kvinnor som arbetade på de skånska sockerbetsfälten. De kom först från Småland, Blekinge och Skåne. Kring 1900 kom också säsongsarbetare från Galizien och ryska Polen, oftast via Sassnitz till Trelleborg.

Hur många polska judar kom till Sverige efter 1968?

Närmare 3 000 enligt Forum för levande historia. De som lämnade Polen 1968-1972 var omkring 13 000, men andra källor anger upp till 20 000.

Kom det polska flyktingar under undantagstillståndet?

Ja. Antalet polska medborgare i Sverige ökade med 3 410 mellan 1981 och 1982. År 1985 fick omkring 400 polska medborgare uppehållstillstånd och två tredjedelar av dem som sökte angav politiska skäl.

Varför ökade den polska invandringen efter 2004?

Riksdagen sade nej till övergångsregler den 28 april 2004. Polska medborgare kunde därför arbeta i Sverige från första dagen i EU och invandringen var som störst 2007 med 7 617 invandringar.

Var bor flest polacker i Sverige?

I Stockholms kommun, med 11 378 invånare födda i Polen 2025. Därefter följer Malmö och Göteborg. Tre län, Stockholm, Skåne och Västra Götaland, har nästan tre av fyra.

Flyttar polacker tillbaka till Polen?

Fler än förut. Sedan 2024 flyttar fler personer födda i Polen från Sverige än hit och 2025 var det 3 290 utvandringar mot 2 137 invandringar.

Hur många polacker kom med Vita bussarna?

Ingen källa vi hittat anger ett exakt antal. Vita bussarna räddade över 15 000 personer av omkring 50 nationaliteter och Polska kongressen uppger att 14 000 polska medborgare kom till Sverige 1945.

Vad är Ravensbrückarkivet?

Ett arkiv i Lunds universitetsbibliotek med 512 vittnesmål som polska överlevande gav 1945-1946, de flesta kvinnor från Ravensbrück. Det är ett av Unescos världsminnen sedan april 2025.

Källor

• SCB, folkmängden efter födelseland 2025, födda i Polen 2000-2024, invandringar och utvandringar 2000-2024, flyttningar 2025, polska medborgare 1973-2024, utländska medborgare 2025, kommuner 2025, ålder och kön 2025 och föräldrarnas födelseland.
• Länsstyrelsen Skåne om sockerbetsodlingen, EmiWeb om sockerbetsfälten och Lunds universitet, uppsatsen om galizierna i Arbetet.
• Svenska Röda korset om Vita bussarna, rapporten The White Buses och Sveriges museum om Förintelsen och USHMM om Ravensbrück.
• Lunds universitet om Ravensbrückarkivet, Universitetsbiblioteket i Lund om arkivet och Forum för levande historia om vittnesmålen.
• Forum för levande historia om judar i Sverige och Svenska kommittén mot antisemitism om 1968.
• Polska kongressen i Sverige, vår historia, Strefa om föreningslivets historia och Polska katolska missionens historik.
• Regeringens skrivelse om flyktingpolitiken 1985/86, riksdagens beslut om övergångsregler 2004 och Migrationsinfo om invandringens historia.
• TV4 om polacker som lämnar Sverige, september 2026.
• Levnadsdata från Wikipedia om Czesław Słania, Maciej Zaremba Bielawski, Izabella Scorupco, Peter Jablonski och Sebastian Siemiatkowski.