Polen under andra världskriget

Andra världskriget började i Polen den 1 september 1939 och inget land förlorade en större del av sin befolkning. Enligt Institutet för nationellt minne dog 5,6-5,8 miljoner polska medborgare, hälften av dem judar som mördades i Förintelsen. Här går vi igenom invasionen, de två ockupationerna, Förintelsen, motståndet och Warszawaupproret, men också de svenska spåren och platserna du kan besöka i dag.

• Krigets början1 september 1939, Westerplatte och Wieluń
• Döda polska medborgare5,62-5,82 miljoner enligt IPN 2009
• Mördade polska judarMinst 3 miljoner av 3,3 miljoner
• Warszawa84 procent av staden förstördes under kriget

Polen under andra världskriget i korthet

Polen anfölls först av Tyskland och sedan av Sovjetunionen och delades mellan dem hösten 1939. Under de följande åren blev det ockuperade Polen platsen för de flesta av nazisternas förintelseläger, där judar från hela Europa mördades.

Under hela kriget hade Polen en exilregering (först i Frankrike och från sommaren 1940 i London) och en underjordisk stat hemma med en av Europas största motståndsrörelser. Polska soldater, flygare och sjömän stred på de allierades sida från Narvik till Monte Cassino. När kriget tog slut låg Polen under sovjetisk kontroll och landets gränser hade flyttats västerut.

Pakten och invasionen 1939

Den 23 augusti 1939 skrev Tyskland och Sovjetunionen under Molotov-Ribbentrop-pakten. Ett hemligt tilläggsprotokoll delade upp Polen längs floderna Pisa, Narew, Wisła och San, men Sovjetunionen erkände att protokollet fanns först i december 1989.

Klockan 4.45 den 1 september 1939 öppnade det tyska slagskeppet Schleswig-Holstein eld mot den polska garnisonen på Westerplatte i Gdańsk. Omkring 200 polska soldater höll ut i sju dagar. Samma morgon bombades den lilla staden Wieluń och hundratals civila dödades. IPN har angett allt från flera hundra till omkring 1 200 döda.

Tyskland satte in omkring 1,5 miljoner man och över 2 000 stridsvagnar. Storbritannien och Frankrike förklarade krig den 3 september men gav ingen direkt militär hjälp. Den 17 september gick Röda armén in från öster. Warszawa kapitulerade den 28 september och de sista polska förbanden lade ned vapnen efter slaget vid Kock den 6 oktober.

Omkring 66 000 polska soldater stupade i septemberkriget och omkring 694 000 togs till fånga av tyskarna. Mellan 80 000 och 120 000 tog sig ut ur landet via Rumänien, Ungern, Lettland och Litauen och fortsatte kriget från väst.

Två ockupationer

Tyskland annekterade västra Polen och gjorde resten till Generalguvernementet, med säte i Kraków och Hans Frank som generalguvernör från den 26 oktober 1939. Enligt United States Holocaust Memorial Museum dödade tyskarna 1,8-1,9 miljoner icke-judiska polska civila under kriget. Minst 1,5 miljoner fördes till tvångsarbete och omkring 20 000 barn togs från sina familjer för att germaniseras.

Ockupanterna gick först efter den polska eliten. Hösten 1939 och våren 1940 dödades omkring 100 000 människor i Intelligenzaktion, ofta lärare, präster och tjänstemän. I AB-Aktion sommaren 1940 sköts bland andra politikern Maciej Rataj och olympiamästaren Janusz Kusociński i skogen vid Palmiry utanför Warszawa.

Redan den 2 september 1939 förde tyskarna omkring 150 polska präster, lärare, tjänstemän och föreningsaktivister från Fria staden Gdańsk och Pommern till lägret Stutthof öster om staden. Stutthof blev ett ordinarie koncentrationsläger i januari 1942 och enligt USHMM dog över 60 000 människor där innan sovjetiska soldater nådde lägret den 9 maj 1945.

I den sovjetiska delen deporterades polska medborgare i fyra stora vågor 1940-1941 till Sibirien och Kazakstan. Siffrorna varierar även inom IPN, från minst 320 000 till mellan 371 000 och 452 000 människor.

Katyń 1940

Den 5 mars 1940 beslutade Sovjetunionens ledning på förslag av Lavrentij Berija att skjuta polska krigsfångar och fängslade. Under april och maj 1940 mördades minst 21 857 människor enligt IPN, bland dem omkring 14 500 officerare och poliser. De sköts i Katyńskogen, i Charkiv och i Kalinin samt i fängelser i Belarus och Ukraina.

Tyskland offentliggjorde fyndet av massgravarna den 13 april 1943. Sovjetunionen skyllde i årtionden på tyskarna och erkände ansvaret först den 13 april 1990.

Förintelsen i det ockuperade Polen

År 1939 bodde omkring 3,3 miljoner judar i Polen, den största judiska befolkningen i Europa. Minst 3 miljoner av dem mördades. Enligt Yad Vashem överlevde omkring 380 000 polska judar kriget, medan Forum för levande historia anger omkring 250 000.

Warszawas judar stängdes in i gettot i november 1940. Som mest bodde över 400 000 människor på omkring tre kvadratkilometer och 83 000 dog av svält och sjukdomar. Mellan den 22 juli och den 21 september 1942 deporterades omkring 265 000 till Treblinka.

Den 19 april 1943 gjorde de sista judarna i gettot uppror. Omkring 700 kämpar under Mordechaj Anielewicz höll ut i fyra veckor tills SS-generalen Jürgen Stroop den 16 maj sprängde Stora synagogan.

Sex av platserna var läger där nazisterna mördade judar från Polen och andra delar av Europa, men också polacker, romer och sovjetiska krigsfångar. Källorna anger olika antal offer och därför visar vi flera siffror där de skiljer sig åt.

I Treblinka och Sobibór gjorde fångarna uppror 1943. I Treblinka flydde nästan 200 fångar den 2 augusti och i Sobibór över 300 den 14 oktober.

De som räddade

Den 4 december 1942 bildade exilregeringens delegat i Warszawa rådet för hjälp åt judar, Żegota. Rådets barnsektion leddes från 1943 av socialarbetaren Irena Sendler, som räknas ha räddat omkring 2 500 barn ur gettot. Hon greps av Gestapo i oktober 1943 men överlevde och blev 1965 erkänd som Rättfärdig bland folken.

Yad Vashem har gett titeln till 7 318 polacker av totalt 28 707 personer (januari 2024), fler än till något annat folk. Att hjälpa judar kunde straffas med döden. Den 24 mars 1944 sköt tyska poliser Józef och Wiktoria Ulma, deras barn och de åtta judar de gömde i byn Markowa. Familjen Ulma saligförklarades av katolska kyrkan den 10 september 2023.

Den underjordiska staten och motståndet

Den polska underjordiska staten hade en egen administration, domstolar, hemlig undervisning och en armé. Förbundet för väpnad kamp bildades i november 1939 och fick 1942 namnet Armia Krajowa, Hemarmén. I början av 1944 hade den omkring 380 000 soldater enligt IPN.

Två polacker blev särskilt kända för att berätta för världen vad som hände. Kaptenen Witold Pilecki lät sig gripas i Warszawa i september 1940 för att komma in i Auschwitz. Där blev han fånge nr 4859, byggde upp en motståndsgrupp och skrev rapporter innan han flydde i april 1943. Han avrättades av de kommunistiska myndigheterna 1948 och rehabiliterades 1990.

Kuriren Jan Karski smugglades 1942 in i Warszawagettot och ett genomgångsläger i Izbica. Han rapporterade i London och träffade president Franklin D. Roosevelt den 28 juli 1943.

Warszawaupproret 1944

Klockan 17.00 den 1 augusti 1944 gick Hemarmén till angrepp mot tyskarna i Warszawa. Upproret var planerat att vara över på några dagar men varade i 63 dagar, till kapitulationen den 2 oktober. Röda armén stod på andra sidan Wisła men ingrep inte.

Enligt IPN stupade omkring 16 000 soldater och mellan 130 000 och 200 000 civila dog. I stadsdelen Wola mördades tiotusentals civila under de första dagarna i augusti, men uppgifterna skiljer sig åt mellan omkring 40 000 enligt Warszawaupprorets museum och omkring 63 000 enligt IPN.

Efter kapitulationen fördrevs över 500 000 invånare och tyskarna sprängde systematiskt det som stod kvar. Enligt Warszawaupprorets museum förstördes 84 procent av staden under kriget.

Polacker som stred utomlands

Den polska armén i väst hade omkring 195 000-228 000 soldater 1945. Mest känd är 303-divisionen, som bildades i Storbritannien i augusti 1940 och officiellt tillgodoräknades 126 nedskjutna tyska plan i slaget om Storbritannien.

Vid Monte Cassino i Italien hissade polska soldater sin flagga på klosterruinerna den 18 maj 1944, efter en vecka av strider som kostade 923 polska soldater livet. Tre av flottans jagare seglade till Storbritannien några dagar före anfallet och stred sedan från brittiska hamnar.

Ett av Polens viktigaste bidrag syntes inte på slagfältet. Matematikerna Marian Rejewski, Jerzy Różycki och Henryk Zygalski knäckte den tyska chiffermaskinen Enigma redan i december 1932. I juli 1939 överlämnade de sina resultat till britterna och fransmännen vid ett möte i Pyry utanför Warszawa.

Krigets slut och de nya gränserna

Vid konferensen i Jalta i februari 1945 bestämde de allierade att Polens östgräns skulle följa Curzonlinjen och att landet skulle kompenseras med tyskt land i väster. Polen förlorade 179 000 kvadratkilometer i öster och fick omkring 101 000 i väster. Miljontals människor tvingades flytta och exilregeringen förlorade västmakternas erkännande i juli 1945.

Krigsskadebyrån angav redan 1947 att 6 028 000 polska medborgare hade dött. IPN:s senare siffror bygger på ny forskning och är något lägre.

Sverige och Polen 1939-1945

Kriget nådde Sverige redan i september 1939. De polska ubåtarna Sęp, Ryś och Żbik tog sig till svenska vatten den 17-24 september och internerades. Svenskarna tog först ubåtarna till Vaxholm och flyttade dem sedan till Mälaren. Besättningarna bodde på pråmar i Mariefred och ubåtarna återvände till Gdynia den 24 oktober 1945.

I Warszawa arbetade några svenska direktörer i hemlighet för motståndsrörelsen. De så kallade Warszawasvenskarna, bland dem Sven Norrman från ASEA och Sigge Häggberg från LM Ericsson, förde ut rapporter om Förintelsen. Gestapo grep flera av dem i juli 1942 och fyra dömdes till döden 1943.

När kriget tog slut räddade Svenska Röda korsets Vita bussarna över 15 000 fångar från tyska koncentrationsläger, många av dem polska kvinnor från Ravensbrück. Under sommaren 1945 kom ytterligare omkring 9 000 tidigare fångar med hjälporganisationen UNRRA. I Lund började Zygmunt Łakociński samma höst att intervjua överlevande och arkivet med 512 vittnesmål är sedan 2025 ett av Unescos världsminnen.

Utställningen Kamp och lidande, om polska medborgare under andra världskriget, visades i Stockholm 30 augusti-4 september 2019 till 80-årsminnet av krigsutbrottet. Den var gjord av Andra världskrigets museum i Gdańsk.

Museer och minnesplatser att besöka

Den som reser till Polen kan följa krigets historia på flera stora museer. Tabellen visar de viktigaste.

Till Auschwitz-Birkenau bokar du entrékort i förväg på museets webbplats, eftersom alla kort bara finns på nätet. Kort för besök utan guide är gratis medan besök med museets guider kostar pengar.

Kriget i årtal

• 23 aug 1939Molotov-Ribbentrop-pakten.
• 1 sep 1939Tyskland anfaller. Westerplatte och Wieluń.
• 17 sep 1939Sovjetunionen anfaller från öster.
• 28 sep 1939Warszawa kapitulerar.
• 26 okt 1939Generalguvernementet inrättas.
• 1940Katyń. Auschwitz tas i bruk. Warszawagettot stängs i november.
• 1942Deportationerna från Warszawagettot. Żegota bildas i december.
• 19 apr 1943Upproret i Warszawagettot.
• 18 maj 1944Monte Cassino.
• 1 aug 1944Warszawaupproret börjar.
• 27 jan 1945Auschwitz befrias.
• Feb 1945Jaltakonferensen.
• Mars-maj 1945Vita bussarna för fångar från tyska läger till Sverige.

Vanliga frågor om Polen under andra världskriget

När anföll Tyskland Polen?

Den 1 september 1939 klockan 4.45, med beskjutningen av Westerplatte i Gdańsk.

När anföll Sovjetunionen Polen?

Den 17 september 1939, enligt det hemliga tilläggsprotokollet till Molotov-Ribbentrop-pakten.

Hur många polacker dog i andra världskriget?

Enligt IPN 5,62-5,82 miljoner polska medborgare, varav 2,7-2,9 miljoner judar.

Hur många judar mördades i Polen?

Minst 3 miljoner polska judar av omkring 3,3 miljoner. I lägren i Polen mördades också judar från hela Europa.

Vad var Katyńmassakern?

Sovjetunionens mord på minst 21 857 polska krigsfångar och fängslade våren 1940. Sovjetunionen erkände ansvaret först 1990.

Vad var skillnaden mellan gettoupproret och Warszawaupproret?

Gettoupproret 1943 var de sista judarnas uppror i Warszawagettot. Warszawaupproret 1944 var Hemarméns uppror i hela staden.

Varför hjälpte inte Röda armén Warszawaupproret?

Röda armén stod vid Wisła men ingrep inte. Den 14 augusti vägrade Sovjetunionen att låta allierade flygplan med förnödenheter landa på sovjetiska baser och gav tillstånd först den 9 september.

Vad hade Sverige med Polen att göra under kriget?

Tre polska ubåtar internerades i Sverige 1939, svenska direktörer i Warszawa hjälpte motståndsrörelsen och Vita bussarna räddade tusentals polska fångar 1945.

Vilka museer om kriget finns i Polen?

Bland de största finns Andra världskrigets museum i Gdańsk, Auschwitz-Birkenau, Warszawaupprorets museum och POLIN i Warszawa.

Vem var Witold Pilecki?

En polsk officer som frivilligt lät sig fängslas i Auschwitz 1940 för att organisera motstånd och rapportera om lägret. Han avrättades av de kommunistiska myndigheterna 1948.

Källor

• USHMM, Polish Victims och Invasion of Poland.
• IPN om 1 september 1939, Warszawas kapitulation, de sovjetiska deportationerna, Katyń, Palmiry, Armia Krajowa, Żegota, Irena Sendler och civila i Warszawaupproret.
• Yad Vashem, judarnas öde i Polen och POLIN, Rättfärdiga bland folken.
• USHMM om Warszawagettot, gettoupproret, Chełmno, Sobibór, Stutthof och den tyska förvaltningen.
• Auschwitzmuseet, antalet offer, Treblinkamuseet, Bełżecmuseet, Majdaneks offer, Stutthofmuseets historik och upproret i Sobibór.
• POLIN om familjen Ulma och Auschwitzmuseet om Witold Pilecki.
• USHMM om Jan Karski och dzieje.pl om mötet med Roosevelt.
• Warszawaupprorets museum, upproret i siffror och om upproret.
• IPN om 303-divisionen, Institutet för krigsförluster om Monte Cassino och Agencja Wywiadu om Enigma.
• Britannica, Jaltakonferensen och Wikipedia om Polens förluster, gränsförändringarna, pakten, invasionen, Intelligenzaktion, polska armén i väst och flygningarna till Warszawa 1944.
• Infomare om ubåtarna i Sverige, Sörmlands museum om Läggestaviken och Företagshistoria om Warszawasvenskarna.
• Svenska Röda korset, Vita bussarna, Forum för levande historia, Sverige och Förintelsen och Lunds universitet om Ravensbrückarkivet.
• Polska institutet om utställningen Kamp och lidande.
• Andra världskrigets museum, Auschwitzmuseets besökare 2025, POLIN, Schindlers fabrik, museet i Chełmno samt Auschwitzmuseets bokning.