Polens största städer är Warszawa, Kraków, Wrocław, Łódź och Poznań. Här hittar du de 20 största städerna med invånarantal från statistikmyndigheten GUS per den 31 december 2025, en karta, vilka städer som växer och krymper, hur namnen uttalas och hur du tar dig dit från Sverige.
- Största stadWarszawa med 1 866 729 invånare
- Städer i Polen1 026 från den 1 januari 2026
- VäxerBara 4 av de 20 största städerna, 2020-2025
- Minsta stadOpatowiec med 307 invånare
Polens 20 största städer
Tabellen bygger på GUS databas BDL med stand den 31 december 2025, de senaste officiella siffrorna i september 2026. Förändringen jämför med stand den 31 december 2020.
| Nr | Stad | Invånare | Förändring sedan 2020 | Vojvodskap |
|---|---|---|---|---|
| 1 | Warszawa | 1 866 729 | +0,3 % | Mazowieckie |
| 2 | Kraków | 816 614 | +2,0 % | Małopolskie |
| 3 | Wrocław | 672 601 | -0,1 % | Dolnośląskie |
| 4 | Łódź | 639 890 | -4,9 % | Łódzkie |
| 5 | Poznań | 534 239 | -2,5 % | Wielkopolskie |
| 6 | Gdańsk | 489 328 | +0,6 % | Pomorskie |
| 7 | Szczecin | 383 786 | -3,4 % | Zachodniopomorskie |
| 8 | Lublin | 326 685 | -2,5 % | Lubelskie |
| 9 | Bydgoszcz | 321 100 | -5,3 % | Kujawsko-pomorskie |
| 10 | Białystok | 289 217 | -1,9 % | Podlaskie |
| 11 | Katowice | 277 415 | -3,1 % | Śląskie |
| 12 | Gdynia | 238 712 | -2,9 % | Pomorskie |
| 13 | Częstochowa | 201 439 | -5,8 % | Śląskie |
| 14 | Rzeszów | 199 436 | +2,6 % | Podkarpackie |
| 15 | Toruń | 192 784 | -3,0 % | Kujawsko-pomorskie |
| 16 | Radom | 191 819 | -5,2 % | Mazowieckie |
| 17 | Sosnowiec | 182 971 | -5,9 % | Śląskie |
| 18 | Kielce | 178 837 | -4,6 % | Świętokrzyskie |
| 19 | Gliwice | 166 942 | -4,4 % | Śląskie |
| 20 | Olsztyn | 165 393 | -3,1 % | Warmińsko-mazurskie |
Närmast under listan ligger Bielsko-Biała med 163 164 invånare och Zabrze med 150 780. Hela Polen hade 37 332 510 invånare vid utgången av 2025, omkring 156 600 färre än ett år tidigare.
Karta över Polens största städer
Kartan visar hur jämnt städerna är fördelade över landet. Polen saknar en enda dominerande storstad av det slag som Stockholm är i Sverige, eftersom Warszawa har ungefär fem procent av landets invånare. I söder ligger däremot flera stora städer nära varandra i Övre Schlesien, där Katowice, Sosnowiec och Gliwice ingår i samma storstadsområde.
Vilka städer växer och vilka krymper?
Bara fyra av de 20 största städerna hade fler invånare 2025 än 2020, nämligen Rzeszów, Kraków, Gdańsk och Warszawa. Resten krymper och mest tappar de gamla industristäderna.
Łódź har förlorat flest invånare i absoluta tal, 33 113 personer på fem år. Staden hade som mest omkring 854 000 invånare 1988 och har sedan dess krympt med en fjärdedel. Sosnowiec och Częstochowa tappade nästan sex procent på fem år.
Lublin har gått om Bydgoszcz och är nu Polens åttonde största stad. Rzeszów, som växer snabbast av alla, har nästan hunnit ikapp Częstochowa.
Livsspåren, när fler bor i städerna än statistiken visar
De officiella siffrorna räknar folkbokförda invånare. Sommaren 2026 publicerade GUS en ny, experimentell statistik som kallas ślady życia (livsspår) och som bygger på register över var människor bor och vistas i vardagen. Metoden blir obligatorisk i EU från 2028.
Enligt livsspåren fanns 2 075 011 människor i Warszawa vid utgången av 2025, omkring 208 000 fler än i den officiella statistiken. Femton procent av dem var utländska medborgare. Kraków hade 897 148 och Wrocław 787 726, vilket för Wrocław är 17 procent mer än den officiella siffran. För hela Polen blev resultatet 38,86 miljoner.
De tio största städerna i korthet
Warszawa är huvudstad sedan kungen flyttade dit från Kraków i etapper 1596-1611. Stadens historiska centrum förstördes under andra världskriget, byggdes upp igen och blev världsarv 1980. Staden har 18 stadsdelar och Chopinflygplatsen hade rekordmånga 24,1 miljoner passagerare 2025.
Kraków fick stadsrättigheter den 5 juni 1257 och var kröningsstad under flera hundra år. Här ligger slottet Wawel och Jagellonska universitetet från 1364. Stadens historiska centrum blev ett av världens första världsarv 1978.
Wrocław hette Breslau på tyska och blev polsk 1945. Hundraårshallen är världsarv sedan 2006 och stadens små bronsdvärgar har sitt ursprung i proteströrelsen Orange Alternative på 1980-talet.
Łódź fick stadsrättigheter 1423 och växte under 1800-talet till Polens textilcentrum, med smeknamnet Polens Manchester. Den drygt fem kilometer långa gatan Piotrkowska är stadens pulsåder och filmskolan i Łódź grundades 1948.
Poznań fick stadsrättigheter 1253. På ön Ostrów Tumski ligger katedralen från tiden efter Mieszko I:s dop 966 och i rådhusets klocka stångas två getter varje dag, en tradition sedan 1551.
Gdańsk hette Danzig och var fristad mellan 1920 och 1939. Här började andra världskriget vid Westerplatte den 1 september 1939 och här grundades Solidaritet på varvet i augusti 1980. Flygplatsen hade 7,4 miljoner passagerare 2025.
Szczecin hette Stettin och var svensk under stormaktstiden, som huvudstad i Svenska Pommern från 1648 till 1720. Staden nås från Sverige med färja till Świnoujście.
Lublin fick stadsrättigheter 1317 och gav namn åt Lublinunionen 1569. Staden är känd för de ryskbysantinska freskerna i Heliga trefaldighetskapellet på slottet och för det tyska koncentrationslägret Majdanek i utkanten.
Bydgoszcz hette Bromberg och fick stadsrättigheter den 19 april 1346. Magasinen på Kvarnön och Bydgoszczkanalen hör till stadens kännetecken.
Białystok fick stadsrättigheter 1692 och är den största staden i nordöstra Polen. Branickipalatset kallas Podlasiens Versailles och här föddes Ludwik Zamenhof, som skapade esperanto, den 15 december 1859.
Städerna på plats 11-20
Den andra halvan av listan domineras av Övre Schlesien och av vojvodskapens huvudorter. Tabellen visar vad varje stad är mest känd för.
| Stad | Känd för |
|---|---|
| Katowice | Huvudort i Śląskie och centrum i metropolen GZM |
| Gdynia | Modernistisk stadskärna, världsarv 2026, färja till Karlskrona |
| Częstochowa | Klostret Jasna Góra, som stod emot svenskarna 1655 |
| Rzeszów | Den snabbast växande av de största städerna |
| Toruń | Copernicus födelsestad och medeltida stadskärna på världsarvslistan |
| Radom | Näst största staden i Mazowieckie |
| Sosnowiec | Största staden i Zagłębie, del av metropolen GZM |
| Kielce | Huvudort i Świętokrzyskie |
| Gliwice | Radiostationen där Tyskland iscensatte en provokation dagen före anfallet 1939 |
| Olsztyn | Huvudort i Warmińsko-mazurskie, där Copernicus förvaltade slottet |
Städer med över 100 000 invånare
Polen har 34 städer med över 100 000 invånare enligt GUS siffror för 2025. Den minsta av dem är Tarnów med 101 177 invånare, medan Chorzów med 98 418 hamnar strax under gränsen.
| Nr | Stad | Invånare |
|---|---|---|
| 21 | Bielsko-Biała | 163 164 |
| 22 | Zabrze | 150 780 |
| 23 | Bytom | 144 598 |
| 24 | Zielona Góra | 138 476 |
| 25 | Rybnik | 128 788 |
| 26 | Ruda Śląska | 127 601 |
| 27 | Opole | 124 563 |
| 28 | Tychy | 120 081 |
| 29 | Gorzów Wielkopolski | 113 569 |
| 30 | Dąbrowa Górnicza | 111 309 |
| 31 | Elbląg | 111 089 |
| 32 | Płock | 108 772 |
| 33 | Koszalin | 104 582 |
| 34 | Tarnów | 101 177 |
Alla vojvodskapens huvudorter finns bland de 30 största städerna. Två vojvodskap har delat säte. I Kujawsko-pomorskie sitter vojvoden i Bydgoszcz och regionfullmäktige i Toruń, medan vojvoden i Lubuskie sitter i Gorzów Wielkopolski och regionfullmäktige i Zielona Góra.
Så uttalar du stadsnamnen
Polska stadsnamn ser svåra ut men följer fasta regler. Ł uttalas som engelskt w, ó som u, ń som nj, sz som sj och cz som tj. Tabellen ger ett ungefärligt uttal med svensk stavning.
| Stad | Uttal ungefär |
|---|---|
| Warszawa | varsjava |
| Kraków | krakuff |
| Wrocław | vrotswaff |
| Łódź | wutj |
| Poznań | poznanj |
| Gdańsk | gdanjsk |
| Szczecin | sjtjetjin |
| Bydgoszcz | bidgåsjtj |
| Białystok | bjawiståk |
| Częstochowa | tjenståhåva |
| Rzeszów | zjesjuff |
| Toruń | tårunj |
Tyska namn och kopplingar till Sverige
Många polska städer har ett tyskt namn som syns i äldre svenska böcker och på gamla kartor. Flera av dem har också egen svensk historia från krigen på 1600- och 1700-talen.
| Polskt namn | Tyskt namn | Koppling till Sverige |
|---|---|---|
| Gdańsk | Danzig | Sjöslaget vid Oliwa 1627, svensk belägring 1655-1660 |
| Szczecin | Stettin | Huvudstad i Svenska Pommern 1648-1720 |
| Poznań | Posen | Intogs av svenskarna den 31 juli 1655 |
| Toruń | Thorn | Belägrades av Karl XII 1703 |
| Elbląg | Elbing | Axel Oxenstiernas säte som generalguvernör 1626-1631 |
| Wrocław | Breslau | Ingen svensk styrning |
| Bydgoszcz | Bromberg | Ingen känd koppling |
Flyg och färja från Sverige
Från Sverige går det direktflyg till flera av de största städerna och färjor till kusten. Tabellen visar läget hösten 2026 enligt flygsökaren Flightconnections, så kontrollera alltid tidtabellen hos flygbolaget innan du bokar.
| Stad | Flygplats | Direktflyg från Sverige |
|---|---|---|
| Warszawa | Chopin (WAW), Modlin (WMI) | Arlanda, Skavsta och Malmö |
| Kraków | Balice (KRK) | Arlanda och Göteborg |
| Wrocław | WRO | Arlanda |
| Łódź | LCJ | Inga hittade |
| Poznań | Ławica (POZ) | Arlanda |
| Gdańsk | Lech Wałęsa (GDN) | Arlanda, Göteborg och Skellefteå |
| Szczecin | Goleniów (SZZ) | Inga, färja via Świnoujście |
| Lublin | LUZ | Inga hittade |
| Bydgoszcz | BZG | Inga hittade |
| Białystok | Ingen reguljär trafik | Inga |
Färjorna går från Ystad och Trelleborg till Świnoujście, från Karlskrona till Gdynia och från Karlshamn och Nynäshamn till Gdańsk. Från Gdańsk och Gdynia når du Warszawa med snabbtåg.
Så räknas städerna i Polen
Den 1 januari 2026 fick sex orter stadsrättigheter och Polen har nu 1 026 städer. Den minsta är Opatowiec i Świętokrzyskie med 307 invånare, som fick tillbaka sina stadsrättigheter 2019.
Alla 20 städer i tabellen är städer med powiat-rättigheter, miasto na prawach powiatu. Det betyder att staden sköter både kommunens och länets uppgifter, ungefär som om en svensk stad också vore en egen region. Polen har 66 sådana städer.
Storstadsområden räknas på andra sätt. Övre Schlesiens metropol GZM är en sammanslutning av 41 kommuner som bildades 2017 och hade omkring 2,1 miljoner invånare 2024.
Städer med världsarv
Flera av Polens 18 världsarv ligger i de största städerna. Kraków kom med 1978, Warszawa 1980 och Toruń 1997. Hundraårshallen i Wrocław blev världsarv 2006 och den modernistiska stadskärnan i Gdynia blev Polens 18:e världsarv i juli 2026.
Vanliga frågor om städer i Polen
Vilken är Polens största stad?
Warszawa, med 1 866 729 invånare den 31 december 2025 enligt GUS.
Vilka är Polens fem största städer?
Warszawa, Kraków, Wrocław, Łódź och Poznań.
Hur många städer finns det i Polen?
1 026 sedan den 1 januari 2026, när sex orter fick stadsrättigheter. Den 1 januari 2027 blir det 1 038.
Vilken är Polens näst största stad?
Kraków med 816 614 invånare. Det är också en av få stora städer som fortsätter att växa.
Vilka polska städer växer?
Av de 20 största växte bara Rzeszów, Kraków, Gdańsk och Warszawa mellan 2020 och 2025.
Vad hette Gdańsk och Szczecin på tyska?
Gdańsk hette Danzig och Szczecin hette Stettin. Stettin var huvudstad i Svenska Pommern 1648-1720.
Vilken är Polens minsta stad?
Opatowiec i Świętokrzyskie med 307 invånare.
Hur många städer i Polen har över 100 000 invånare?
34 enligt GUS siffror för 2025. Den minsta av dem är Tarnów.
Vilka städer är huvudorter i vojvodskapen?
Warszawa, Kraków, Wrocław, Łódź, Poznań, Gdańsk, Szczecin, Lublin, Białystok, Katowice, Rzeszów, Kielce, Olsztyn och Opole. Kujawsko-pomorskie delar sätet mellan Bydgoszcz och Toruń och Lubuskie mellan Gorzów Wielkopolski och Zielona Góra.
Hur uttalas Łódź?
Ungefär som wutj. Ł uttalas som engelskt w och dź som ett mjukt tj.
Vilka städer i Polen når man med färja från Sverige?
Świnoujście, som är porten till Szczecin, Gdynia och Gdańsk.
Hur många bor i Warszawa egentligen?
Officiellt 1 866 729. Enligt GUS experimentella livsspårsstatistik vistades 2 075 011 människor i staden vid utgången av 2025.
Källor
- GUS, Bank Danych Lokalnych (BDL) med invånare per stad 2020 och 2025 samt GUS, Powierzchnia i ludność 2026.
- PAP om de sex nya städerna 2026, Dlahandlu om folkmängden och Forsal om städerna 2027.
- Metropolie.pl om livsspåren och Portal Samorządowy om metoden.
- Polsat News om Opatowiec och GUS om GZM.
- Poland.gg, sammanställning av GUS BDL för städerna på plats 21-35.
- Unesco, Polens världsarv.
- Wikipedia om Kraków, Wrocław, Łódź, Poznań, Gdańsk, Szczecin, Lublin, Bydgoszcz, Białystok, belägringen av Thorn och Elbląg.
- Flightconnections om direktflyg från Arlanda till Warszawa, Kraków och Gdańsk.
Läs vidare
- Polens huvudstad: Warszawa, historien och vad du ser där
- Polen på kartan: läge, vojvodskap, landskap och ytterpunkter
- Fakta om Polen: befolkning, gränser och världsarv
- Färja till Polen: alla rutter, restider och incheckning
