Polenguiden

Polens största städer

Publicerad

Polens största städer är Warszawa, Kraków, Wrocław, Łódź och Poznań. Här hittar du de 20 största städerna med invånarantal från statistikmyndigheten GUS per den 31 december 2025, en karta, vilka städer som växer och krymper, hur namnen uttalas och hur du tar dig dit från Sverige.

  • Största stadWarszawa med 1 866 729 invånare
  • Städer i Polen1 026 från den 1 januari 2026
  • VäxerBara 4 av de 20 största städerna, 2020-2025
  • Minsta stadOpatowiec med 307 invånare

Polens 20 största städer

Tabellen bygger på GUS databas BDL med stand den 31 december 2025, de senaste officiella siffrorna i september 2026. Förändringen jämför med stand den 31 december 2020.

Polens 20 största städer, invånare den 31 december 2025 (GUS)
Nr Stad Invånare Förändring sedan 2020 Vojvodskap
1 Warszawa 1 866 729 +0,3 % Mazowieckie
2 Kraków 816 614 +2,0 % Małopolskie
3 Wrocław 672 601 -0,1 % Dolnośląskie
4 Łódź 639 890 -4,9 % Łódzkie
5 Poznań 534 239 -2,5 % Wielkopolskie
6 Gdańsk 489 328 +0,6 % Pomorskie
7 Szczecin 383 786 -3,4 % Zachodniopomorskie
8 Lublin 326 685 -2,5 % Lubelskie
9 Bydgoszcz 321 100 -5,3 % Kujawsko-pomorskie
10 Białystok 289 217 -1,9 % Podlaskie
11 Katowice 277 415 -3,1 % Śląskie
12 Gdynia 238 712 -2,9 % Pomorskie
13 Częstochowa 201 439 -5,8 % Śląskie
14 Rzeszów 199 436 +2,6 % Podkarpackie
15 Toruń 192 784 -3,0 % Kujawsko-pomorskie
16 Radom 191 819 -5,2 % Mazowieckie
17 Sosnowiec 182 971 -5,9 % Śląskie
18 Kielce 178 837 -4,6 % Świętokrzyskie
19 Gliwice 166 942 -4,4 % Śląskie
20 Olsztyn 165 393 -3,1 % Warmińsko-mazurskie

Närmast under listan ligger Bielsko-Biała med 163 164 invånare och Zabrze med 150 780. Hela Polen hade 37 332 510 invånare vid utgången av 2025, omkring 156 600 färre än ett år tidigare.

Karta över Polens största städer

Karta över Polen med de 20 största städerna, där cirklarnas storlek visar antalet invånare: 1 Warszawa, 2 Kraków, 3 Wrocław, 4 Łódź, 5 Poznań, 6 Gdańsk, 7 Szczecin, 8 Lublin, 9 Bydgoszcz, 10 Białystok, 11 Katowice, 12 Gdynia, 13 Częstochowa, 14 Rzeszów, 15 Toruń, 16 Radom, 17 Sosnowiec, 18 Kielce, 19 Gliwice, 20 Olsztyn1234567891011121314151617181920ÖSTERSJÖN
Polens 20 största städer. Cirklarnas yta motsvarar antalet invånare och numren följer tabellen ovan.

Kartan visar hur jämnt städerna är fördelade över landet. Polen saknar en enda dominerande storstad av det slag som Stockholm är i Sverige, eftersom Warszawa har ungefär fem procent av landets invånare. I söder ligger däremot flera stora städer nära varandra i Övre Schlesien, där Katowice, Sosnowiec och Gliwice ingår i samma storstadsområde.

Vilka städer växer och vilka krymper?

Bara fyra av de 20 största städerna hade fler invånare 2025 än 2020, nämligen Rzeszów, Kraków, Gdańsk och Warszawa. Resten krymper och mest tappar de gamla industristäderna.

Befolkningsförändring 2020-2025 i procent för Polens 20 största städer enligt GUS. Kraków, Rzeszów, Gdańsk och Warszawa växer, övriga krymper.Rzeszów+2,6 %Kraków+2,0 %Gdańsk+0,6 %Warszawa+0,3 %Wrocław-0,1 %Białystok-1,9 %Poznań-2,5 %Lublin-2,5 %Gdynia-2,9 %Toruń-3,0 %Katowice-3,1 %Olsztyn-3,1 %Szczecin-3,4 %Gliwice-4,4 %Kielce-4,6 %Łódź-4,9 %Radom-5,2 %Bydgoszcz-5,3 %Częstochowa-5,8 %Sosnowiec-5,9 %-6-4-20+2
Befolkningsförändring 2020-2025 i procent enligt GUS. Mörka staplar visar städer som växer.

Łódź har förlorat flest invånare i absoluta tal, 33 113 personer på fem år. Staden hade som mest omkring 854 000 invånare 1988 och har sedan dess krympt med en fjärdedel. Sosnowiec och Częstochowa tappade nästan sex procent på fem år.

Lublin har gått om Bydgoszcz och är nu Polens åttonde största stad. Rzeszów, som växer snabbast av alla, har nästan hunnit ikapp Częstochowa.

Livsspåren, när fler bor i städerna än statistiken visar

De officiella siffrorna räknar folkbokförda invånare. Sommaren 2026 publicerade GUS en ny, experimentell statistik som kallas ślady życia (livsspår) och som bygger på register över var människor bor och vistas i vardagen. Metoden blir obligatorisk i EU från 2028.

Enligt livsspåren fanns 2 075 011 människor i Warszawa vid utgången av 2025, omkring 208 000 fler än i den officiella statistiken. Femton procent av dem var utländska medborgare. Kraków hade 897 148 och Wrocław 787 726, vilket för Wrocław är 17 procent mer än den officiella siffran. För hela Polen blev resultatet 38,86 miljoner.

De tio största städerna i korthet

Warszawa är huvudstad sedan kungen flyttade dit från Kraków i etapper 1596-1611. Stadens historiska centrum förstördes under andra världskriget, byggdes upp igen och blev världsarv 1980. Staden har 18 stadsdelar och Chopinflygplatsen hade rekordmånga 24,1 miljoner passagerare 2025.

Kraków fick stadsrättigheter den 5 juni 1257 och var kröningsstad under flera hundra år. Här ligger slottet Wawel och Jagellonska universitetet från 1364. Stadens historiska centrum blev ett av världens första världsarv 1978.

Wrocław hette Breslau på tyska och blev polsk 1945. Hundraårshallen är världsarv sedan 2006 och stadens små bronsdvärgar har sitt ursprung i proteströrelsen Orange Alternative på 1980-talet.

Łódź fick stadsrättigheter 1423 och växte under 1800-talet till Polens textilcentrum, med smeknamnet Polens Manchester. Den drygt fem kilometer långa gatan Piotrkowska är stadens pulsåder och filmskolan i Łódź grundades 1948.

Poznań fick stadsrättigheter 1253. På ön Ostrów Tumski ligger katedralen från tiden efter Mieszko I:s dop 966 och i rådhusets klocka stångas två getter varje dag, en tradition sedan 1551.

Gdańsk hette Danzig och var fristad mellan 1920 och 1939. Här började andra världskriget vid Westerplatte den 1 september 1939 och här grundades Solidaritet på varvet i augusti 1980. Flygplatsen hade 7,4 miljoner passagerare 2025.

Szczecin hette Stettin och var svensk under stormaktstiden, som huvudstad i Svenska Pommern från 1648 till 1720. Staden nås från Sverige med färja till Świnoujście.

Lublin fick stadsrättigheter 1317 och gav namn åt Lublinunionen 1569. Staden är känd för de ryskbysantinska freskerna i Heliga trefaldighetskapellet på slottet och för det tyska koncentrationslägret Majdanek i utkanten.

Bydgoszcz hette Bromberg och fick stadsrättigheter den 19 april 1346. Magasinen på Kvarnön och Bydgoszczkanalen hör till stadens kännetecken.

Białystok fick stadsrättigheter 1692 och är den största staden i nordöstra Polen. Branickipalatset kallas Podlasiens Versailles och här föddes Ludwik Zamenhof, som skapade esperanto, den 15 december 1859.

Städerna på plats 11-20

Den andra halvan av listan domineras av Övre Schlesien och av vojvodskapens huvudorter. Tabellen visar vad varje stad är mest känd för.

Polens städer på plats 11-20
Stad Känd för
Katowice Huvudort i Śląskie och centrum i metropolen GZM
Gdynia Modernistisk stadskärna, världsarv 2026, färja till Karlskrona
Częstochowa Klostret Jasna Góra, som stod emot svenskarna 1655
Rzeszów Den snabbast växande av de största städerna
Toruń Copernicus födelsestad och medeltida stadskärna på världsarvslistan
Radom Näst största staden i Mazowieckie
Sosnowiec Största staden i Zagłębie, del av metropolen GZM
Kielce Huvudort i Świętokrzyskie
Gliwice Radiostationen där Tyskland iscensatte en provokation dagen före anfallet 1939
Olsztyn Huvudort i Warmińsko-mazurskie, där Copernicus förvaltade slottet

Städer med över 100 000 invånare

Polen har 34 städer med över 100 000 invånare enligt GUS siffror för 2025. Den minsta av dem är Tarnów med 101 177 invånare, medan Chorzów med 98 418 hamnar strax under gränsen.

Städerna på plats 21-34, invånare 2025 (GUS)
Nr Stad Invånare
21 Bielsko-Biała 163 164
22 Zabrze 150 780
23 Bytom 144 598
24 Zielona Góra 138 476
25 Rybnik 128 788
26 Ruda Śląska 127 601
27 Opole 124 563
28 Tychy 120 081
29 Gorzów Wielkopolski 113 569
30 Dąbrowa Górnicza 111 309
31 Elbląg 111 089
32 Płock 108 772
33 Koszalin 104 582
34 Tarnów 101 177

Alla vojvodskapens huvudorter finns bland de 30 största städerna. Två vojvodskap har delat säte. I Kujawsko-pomorskie sitter vojvoden i Bydgoszcz och regionfullmäktige i Toruń, medan vojvoden i Lubuskie sitter i Gorzów Wielkopolski och regionfullmäktige i Zielona Góra.

Så uttalar du stadsnamnen

Polska stadsnamn ser svåra ut men följer fasta regler. Ł uttalas som engelskt w, ó som u, ń som nj, sz som sj och cz som tj. Tabellen ger ett ungefärligt uttal med svensk stavning.

Ungefärligt uttal av polska stadsnamn
Stad Uttal ungefär
Warszawa varsjava
Kraków krakuff
Wrocław vrotswaff
Łódź wutj
Poznań poznanj
Gdańsk gdanjsk
Szczecin sjtjetjin
Bydgoszcz bidgåsjtj
Białystok bjawiståk
Częstochowa tjenståhåva
Rzeszów zjesjuff
Toruń tårunj

Tyska namn och kopplingar till Sverige

Många polska städer har ett tyskt namn som syns i äldre svenska böcker och på gamla kartor. Flera av dem har också egen svensk historia från krigen på 1600- och 1700-talen.

Polska städer med tyska namn och svensk historia
Polskt namn Tyskt namn Koppling till Sverige
Gdańsk Danzig Sjöslaget vid Oliwa 1627, svensk belägring 1655-1660
Szczecin Stettin Huvudstad i Svenska Pommern 1648-1720
Poznań Posen Intogs av svenskarna den 31 juli 1655
Toruń Thorn Belägrades av Karl XII 1703
Elbląg Elbing Axel Oxenstiernas säte som generalguvernör 1626-1631
Wrocław Breslau Ingen svensk styrning
Bydgoszcz Bromberg Ingen känd koppling

Flyg och färja från Sverige

Från Sverige går det direktflyg till flera av de största städerna och färjor till kusten. Tabellen visar läget hösten 2026 enligt flygsökaren Flightconnections, så kontrollera alltid tidtabellen hos flygbolaget innan du bokar.

Direktflyg från Sverige till de största städerna, hösten 2026
Stad Flygplats Direktflyg från Sverige
Warszawa Chopin (WAW), Modlin (WMI) Arlanda, Skavsta och Malmö
Kraków Balice (KRK) Arlanda och Göteborg
Wrocław WRO Arlanda
Łódź LCJ Inga hittade
Poznań Ławica (POZ) Arlanda
Gdańsk Lech Wałęsa (GDN) Arlanda, Göteborg och Skellefteå
Szczecin Goleniów (SZZ) Inga, färja via Świnoujście
Lublin LUZ Inga hittade
Bydgoszcz BZG Inga hittade
Białystok Ingen reguljär trafik Inga

Färjorna går från Ystad och Trelleborg till Świnoujście, från Karlskrona till Gdynia och från Karlshamn och Nynäshamn till Gdańsk. Från Gdańsk och Gdynia når du Warszawa med snabbtåg.

Så räknas städerna i Polen

Den 1 januari 2026 fick sex orter stadsrättigheter och Polen har nu 1 026 städer. Den minsta är Opatowiec i Świętokrzyskie med 307 invånare, som fick tillbaka sina stadsrättigheter 2019.

Alla 20 städer i tabellen är städer med powiat-rättigheter, miasto na prawach powiatu. Det betyder att staden sköter både kommunens och länets uppgifter, ungefär som om en svensk stad också vore en egen region. Polen har 66 sådana städer.

Storstadsområden räknas på andra sätt. Övre Schlesiens metropol GZM är en sammanslutning av 41 kommuner som bildades 2017 och hade omkring 2,1 miljoner invånare 2024.

Städer med världsarv

Flera av Polens 18 världsarv ligger i de största städerna. Kraków kom med 1978, Warszawa 1980 och Toruń 1997. Hundraårshallen i Wrocław blev världsarv 2006 och den modernistiska stadskärnan i Gdynia blev Polens 18:e världsarv i juli 2026.

Vanliga frågor om städer i Polen

Vilken är Polens största stad?

Warszawa, med 1 866 729 invånare den 31 december 2025 enligt GUS.

Vilka är Polens fem största städer?

Warszawa, Kraków, Wrocław, Łódź och Poznań.

Hur många städer finns det i Polen?

1 026 sedan den 1 januari 2026, när sex orter fick stadsrättigheter. Den 1 januari 2027 blir det 1 038.

Vilken är Polens näst största stad?

Kraków med 816 614 invånare. Det är också en av få stora städer som fortsätter att växa.

Vilka polska städer växer?

Av de 20 största växte bara Rzeszów, Kraków, Gdańsk och Warszawa mellan 2020 och 2025.

Vad hette Gdańsk och Szczecin på tyska?

Gdańsk hette Danzig och Szczecin hette Stettin. Stettin var huvudstad i Svenska Pommern 1648-1720.

Vilken är Polens minsta stad?

Opatowiec i Świętokrzyskie med 307 invånare.

Hur många städer i Polen har över 100 000 invånare?

34 enligt GUS siffror för 2025. Den minsta av dem är Tarnów.

Vilka städer är huvudorter i vojvodskapen?

Warszawa, Kraków, Wrocław, Łódź, Poznań, Gdańsk, Szczecin, Lublin, Białystok, Katowice, Rzeszów, Kielce, Olsztyn och Opole. Kujawsko-pomorskie delar sätet mellan Bydgoszcz och Toruń och Lubuskie mellan Gorzów Wielkopolski och Zielona Góra.

Hur uttalas Łódź?

Ungefär som wutj. Ł uttalas som engelskt w och dź som ett mjukt tj.

Vilka städer i Polen når man med färja från Sverige?

Świnoujście, som är porten till Szczecin, Gdynia och Gdańsk.

Hur många bor i Warszawa egentligen?

Officiellt 1 866 729. Enligt GUS experimentella livsspårsstatistik vistades 2 075 011 människor i staden vid utgången av 2025.

Källor

Läs vidare