Jagiellonerna var den kungaätt som styrde Polen och Litauen från 1386 till 1572. Dynastin började när den litauiske storfursten Jogaila gifte sig med drottning Jadwiga och kröntes till kung av Polen som Władysław II Jagiełło. Under Jagiellonerna besegrade Polen Tyska orden vid Grunwald 1410, fick tillbaka Gdańsk 1466 och byggde om Wawel i renässansstil. Ätten satt en tid också på tronerna i Böhmen och Ungern. Den manliga linjen tog slut när Sigismund August dog 1572, men genom hans syster Katarina Jagellonica gick blodet vidare till Vasaätten i Sverige.
- Regerade Polen1386-1572, med ett uppehåll 1444-1447
- GrundareWładysław II Jagiełło
- Största segernGrunwald, 15 juli 1410
- Svensk kopplingKatarina Jagellonica, krönt till Sveriges drottning 1569
Vilka var Jagiellonerna?
Namnet kommer från Jogaila, på polska Jagiełło, som var storfurste av Litauen från 1377. Britannica beskriver ätten som en av de mäktigaste i östra Centraleuropa under 1400- och 1500-talet. Den styrde Polen och Litauen och under några decennier också Böhmen och Ungern.
Polen var då ett kungarike som hade enats igen under 1300-talet. Piasterna hade samlat landet 1320 och den siste Piastkungen, Kazimierz den store, dog 1370. Efter ett kort mellanspel med Ludvig av Ungern och hans dotter Jadwiga gick kronan till en litauisk furste som ännu inte var döpt. Det blev början på en union som skulle bestå i drygt fyra sekler och som 1569 blev det polsk-litauiska samväldet.
Så skriver vi namnen
Polska personnamn skriver vi med polsk stavning, som Władysław, Kazimierz och Zygmunt. Grundaren heter Jogaila på litauiska och Jagiełło på polska. För Sigismund August och Sigismund Vasa använder vi de etablerade svenska namnformerna. Sigismund Augusts far kallar vi Zygmunt den gamle, men i svenska böcker heter han ofta Sigismund den gamle.
Hur blev en litauisk storfurste kung av Polen?
Jadwiga kröntes som barn i oktober 1384 och fick titeln rex, kung, i stället för drottning. Till hennes make valde Polens stormän Jogaila, storfurste över ett stort och till stor del hedniskt Litauen.
Genom Krewoakten den 14 augusti 1385 lovade Jogaila att låta döpa sig och hela sitt folk i romersk-katolsk rit. Han lovade också att frige kristna fångar, att vinna tillbaka förlorade länder och att förena sina litauiska och ruthenska länder med Polens krona. I den latinska texten står ordet applicare.
Det gick fort när avtalet väl var klart. Jogaila valdes till kung av Polen den 2 februari 1386, döptes den 15 februari och tog då namnet Władysław. Den 18 februari gifte han sig med Jadwiga och den 4 mars kröntes han i Kraków som Władysław II Jagiełło.
Litauen kristnades från 1387, då ett biskopsstift inrättades i Vilnius. Makarna regerade tillsammans och Britannica beskriver Jadwiga som den ledande personligheten i riket. Hon dog i barnsäng den 17 juli 1399 och helgonförklarades av Johannes Paulus II den 8 juni 1997. När akademin i Kraków fick ett nytt namn på 1800-talet blev det Jagellonska universitetet, till minne av Jagiełło och Jadwiga.
Unionen var ingen sammanslagning. Litauen styrdes från 1401 av Jagiełłos kusin Vytautas (Witold) som storfurste. Vid unionen i Horodło 1413 gav polska adelsätter sina vapen till litauiska adelsmän som ett tecken på samhörighet.
Vad hände i slaget vid Grunwald 1410?
Tyska orden var Polens och Litauens gemensamma fiende. Orden hade tagit Pommerellen 1308 och gjorde anspråk på Samogitien (Żmudź) i Litauen. Sommaren 1410 samlade Jagiełło och Vytautas sina härar i Masovien och marscherade mot ordensstaten i Preussen.
Den 15 juli 1410 möttes arméerna vid byarna Grunwald och Tannenberg i dagens nordöstra Polen. Enligt en uppskattning på dzieje.pl hade orden 15 000-20 000 man och Jagiełło och Vytautas omkring 30 000. Orden förlitade sig till stor del på legosoldater. Slaget slutade i en förkrossande seger för den polsk-litauiska hären. Nästan hela ordens elit stupade, bland dem stormästaren Ulrich von Jungingen.
Segern blev svår att utnyttja. De första polsk-litauiska förbanden nådde ordensborgen i Malbork den 22 juli. Hären saknade utrustning för en belägring och Jagiełło bröt upp den 19 september. I första freden i Toruń den 1 februari 1411 fick Litauen Samogitien, men bara så länge Jagiełło och Vytautas levde. Polen fick tillbaka Dobrzyńlandet och orden skulle betala ett skadestånd på 100 000 kopor praggroschen, där en kopa var 60 mynt.
Muzeum Historii Polski (MHP) skriver att villkoren har setts som en besvikelse. Krigsskadeståndet slog ändå hårt mot ordensstatens ekonomi. Enligt Culture.pl sjöng de polska riddarna hymnen Bogurodzica före striden. Slaget vid Grunwald fick nytt liv på 1800-talet genom Jan Matejkos jättelika målning från 1878.
Władysław III och Varna 1444
Władysław II Jagiełło dog den 1 juni 1434 i Gródek nära dagens Lviv. Han begravdes i Wawelkatedralen. Hans äldste son Władysław III var bara nio år gammal när han ärvde tronen. Pojkkungen valdes 1440 också till kung av Ungern och kröntes i Székesfehérvár samma år.
Som ungersk kung ledde Władysław III ett korståg mot det osmanska riket. Enligt Britannica vann han först flera segrar, men fälttåget slutade med ett nederlag vid Varna vid Svarta havet den 10 november 1444. Den tjugoårige kungen stupade och fick tillnamnet Warneńczyk efter slaget. Polen stod utan kung i tre år.
Kazimierz IV och Trettonåriga kriget
Władysławs yngre bror Kazimierz IV Jagiellończyk var storfurste av Litauen från 1440 och kung av Polen 1447-1492. Britannica kallar hans regering lång och lysande. Han gjorde eftergifter åt adeln, bland annat genom privilegierna i Nieszawa 1454 som gav lantdagarna, sejmikerna, rätt att besluta om uppbåd och nya skatter.
År 1454 gjorde städerna och adeln i ordensstatens Preussen uppror och vände sig till Kazimierz, som förklarade ordensstaten införlivad med Polen. Trettonåriga kriget 1454-1466 kunde ingen sida vinna helt och den 19 oktober 1466 slöts den andra freden i Toruń.
Genom freden fick Polen tillbaka Pommerellen, som nu kallades Kungliga Preussen och fick ett långtgående självstyre. Resten av ordensstaten blev kvar hos riddarna men som ett polskt län. Kungliga Preussen hörde till Polen ända fram till Polens delningar på 1700-talet.
Kazimierz IV dog den 7 juni 1492. Han var den förste kung som fick ett eget gravkapell i Wawelkatedralen och hans sarkofag, gjord av Wit Stwosz, räknas som ett mästerverk i sengotisk konst.
Jagiellonerna i Böhmen och Ungern
Den äldste av Kazimierz söner, Vladislav II (polska Władysław Jagiellończyk), valdes till kung av Böhmen 1471 och av Ungern 1490. Han bar båda kronorna till sin död i Buda den 13 mars 1516. Sonen Ludvig II hade redan krönts i båda länderna och blev kung vid nio års ålder.
Ludvig II blev den siste Jagiellonen på de tronerna. Den 29 augusti 1526 besegrades han av osmanerna vid Mohács i Ungern och han sägs ha drunknat under flykten. Efter Mohács gick Böhmen och delar av Ungern till Habsburgarna, medan osmanerna tog en stor del av Ungern.
Vad var Nihil novi?
Tre av Kazimierz yngre söner styrde Polen efter honom. Jan I Olbracht var kung 1492-1501. Aleksander Jagiellończyk, som var storfurste av Litauen från 1492, blev kung av Polen 1501. Enligt Britannica markerar riksdagen 1493-1496 med två kammare början på den polska parlamentarismen.
På riksdagen i Radom 1505 antogs konstitutionen Nihil novi. Namnet kommer från den latinska regeln att inget nytt fick beslutas utan allmänt samtycke. Enligt Britannica betydde det att inga nya lagar kunde stiftas utan sejmens godkännande. Grunden för adelsrepubliken med dess starka riksdag lades där.
Året efter gav kanslern Jan Łaski ut en samling av rikets lagar, Łaskis statut från 1506. Ett exemplar av statuten finns i dag i Uppsala och Polens regering har bett Sverige att lämna tillbaka det.
Zygmunt den gamle och renässansen på Wawel
Den yngste av bröderna, Zygmunt den gamle (Zygmunt I Stary), regerade 1506-1548. Han försökte förbättra rikets finanser och fick uppleva en kulturell blomstring. Redan 1507 fortsatte han ombyggnaden av Wawels slott i renässansstil. Mäster Franciszek byggde östra flygeln och efter hans död 1516 ledde bland andra Bartolomeo Berrecci arbetet.
År 1518 gifte sig Zygmunt med Bona Sforza från Milano. Äktenskapet stärkte banden till Italien. I Wawelkatedralen byggdes Sigismundkapellet 1519-1533 efter ritningar av Berrecci och det räknas som en av renässansens pärlor i Centraleuropa. Slottets borggård med sina arkader står kvar i dag.
Kraków var också ett lärdomscentrum. Vid akademin studerade Nicolaus Copernicus, som skulle förändra synen på universum. Hans eget bibliotek hamnade senare i Uppsala, sedan svenska trupper hade tagit Frombork 1626.
Preussiska hyllningen 1525
Ett nytt krig mot Tyska orden 1519-1521 slutade med ett avtal i Kraków den 8 april 1525. Stormästaren Albrecht Hohenzollern hade gått över till Luthers lära och gjorde ordensstaten till ett världsligt hertigdöme.
Den 10 april 1525 svor Albrecht kung Zygmunt trohet på torget i Kraków och blev hans vasall. Enligt MHP blev hertigdömet Preussen därmed den första protestantiska staten i Europa. Arvsrätten begränsades till Albrechts manliga ättlingar och om de dog ut skulle landet falla tillbaka till Polen. Britannica beskriver hyllningen som en realistisk lösning som lämnade dörren öppen för att Polen en dag skulle ta över hertigdömet. Så blev det aldrig.
Samma år som slaget vid Mohács, 1526, införlivades Masovien med kungariket sedan de sista masoviska Piasterna hade dött. Hertigdömet runt Warszawa blev därmed en del av Polens krona.
Sigismund August och Lublinunionen
Sigismund August (polska Zygmunt II August) föddes den 1 augusti 1520 i Kraków. Han valdes och kröntes till medregent redan 1530 och blev kung när fadern dog i april 1548. År 1547 gifte han sig i hemlighet med Barbara Radziwiłł från en litauisk magnatsläkt, men hon dog barnlös 1551. Inget av hans tre äktenskap gav barn.
Under Sigismund August växte riket norrut. Vid en union 1561 kom södra Livland till Polen och Litauen och hertigdömet Kurland bildades. Lublinunionen den 1 juli 1569 gjorde Polen och Litauen till en gemensam stat med en gemensamt vald kung och en gemensam riksdag.
Sigismund August dog den 7 juli 1572 i Knyszyn i nordöstra Polen, 51 år gammal. Med honom tog Jagiellonernas manliga linje slut. Från 1573 valde adeln sina kungar i fria val och adelsrepubliken tog form.
Vem var Katarina Jagellonica?
Katarina Jagellonica föddes den 1 november 1526 i Kraków som dotter till Zygmunt den gamle och Bona Sforza och syster till Sigismund August. Den 4 oktober 1562 gifte hon sig i Vilnius med hertig Johan av Finland, son till Gustav Vasa och elva år yngre än bruden.
Äktenskapet var politiskt farligt. Johan hade lånat ut 120 000 daler till den polske kungen och fått sju slott i Livland i pant, medan hans bror kung Erik XIV såg Polen som fiende. Enligt Svenskt biografiskt lexikon (SBL) dömde riksdagen i Stockholm i juni 1563 Johan som landsförrädare, bland annat för att han hade lånat ut pengar till Sveriges fiende.
Erik XIV:s trupper belägrade Johan och Katarina på Åbo slott och den 12 augusti 1563 gav Johan upp. Paret fördes direkt till Gripsholms slott, där de satt fångna i fyra år. Källorna beskriver Katarinas val olika. SBL skriver att hon inte tvekade att dela Johans fängelse, medan Dick Harrison i Svenskt kvinnobiografiskt lexikon (SKBL) skriver att hon tvingades följa med honom. Några av hennes polska tjänare spärrades också in på slottet.
Under fångenskapen fick paret två barn. Dottern Isabella föddes 1564 och dog i januari 1566. Sonen Sigismund föddes på Gripsholm den 20 juni 1566. Dottern Anna kom sommaren 1568, efter att paret hade släppts i oktober 1567. Enligt SKBL fick åren på Gripsholm stor betydelse för Johans andliga utveckling.
Från sin mor Bona Sforza ärvde Katarina anspråk på egendomar i Italien, bland dem hertigdömet Bari. Enligt SKBL bestreds anspråken av spanska och napolitanska myndigheter.
Johan III tog makten från Erik XIV 1568 och Katarina kröntes till Sveriges drottning den 10 juli 1569. Hon hade fått rätt att utöva sin katolska tro och SBL menar att den påverkade Johan. Katarina Jagellonica dog på Stockholms slott den 16 september 1583 och begravdes i Uppsala domkyrka den 16 februari 1584. Det ståtliga gravmonumentet gjordes av Willem Boy.
Du kan besöka graven i dag. Enligt Uppsala domkyrka har Katarina Jagellonica ett eget gravkapell i norra sidogången, där också Johan III:s gravmonument står. Johan själv är begravd i Vårfrukoret tillsammans med sin andra drottning Gunilla Bielke.
Hur hänger Jagiellonerna ihop med Vasaätten?
Sigismund Vasa var genom sin mor Katarina Jagellonica systerson till Sigismund August. Adeln valde honom till kung av Polen 1587 och fem år senare ärvde han också Sverige efter Johan III. Försöket att förena de två kronorna misslyckades och ledde till ett halvsekel av krig, med Syndafloden 1655-1660 som det svåraste kapitlet.
Vilka kungar hade Jagiellonerna?
Tabellen visar Jagiellonernas kungar i Polen. Den andra kolumnen anger åren som kung av Polen och den tredje andra kronor som samma person bar.
| Kung | Kung av Polen | Andra kronor |
|---|---|---|
| Władysław II Jagiełło | 1386-1434 | Storfurste av Litauen 1377-1401 |
| Władysław III | 1434-1444 | Kung av Ungern 1440-1444 |
| Kazimierz IV | 1447-1492 | Storfurste av Litauen från 1440 |
| Jan I Olbracht | 1492-1501 | Inga |
| Aleksander | 1501-1506 | Storfurste av Litauen från 1492 |
| Zygmunt den gamle | 1506-1548 | Storfurste av Litauen |
| Sigismund August | 1548-1572 | Storfurste av Litauen |
Utanför Polen bar Vladislav II Böhmens krona 1471-1516 och Ungerns 1490-1516. Hans son Ludvig II var kung i båda länderna 1516-1526.
Jagiellonerna i årtal
- 1385Krewoakten den 14 augusti.
- 1386Jagiełło döps, gifter sig med Jadwiga och kröns.
- 1387Biskopsstift i Vilnius.
- 1410Slaget vid Grunwald den 15 juli.
- 1411Första freden i Toruń.
- 1444Władysław III stupar vid Varna.
- 1454Trettonåriga kriget börjar.
- 1466Andra freden i Toruń.
- 1471Vladislav blir kung av Böhmen.
- 1505Nihil novi i Radom.
- 1518Zygmunt gifter sig med Bona Sforza.
- 1525Preussiska hyllningen.
- 1526Ludvig II stupar vid Mohács.
- 1562Katarina gifter sig med Johan.
- 1569Lublinunionen.
- 1572Sigismund August dör.
Vanliga frågor om Jagiellonerna
Varför heter dynastin Jagiellonerna?
Namnet kommer från grundaren Jogaila, på polska Jagiełło, som var storfurste av Litauen och blev kung av Polen som Władysław II Jagiełło 1386.
När styrde Jagiellonerna Polen?
Från kröningen den 4 mars 1386 till Sigismund Augusts död den 7 juli 1572, med ett uppehåll 1444-1447 efter slaget vid Varna.
Vad var Krewoakten?
Avtalet den 14 augusti 1385 där Jogaila lovade att låta döpa sig och Litauen i utbyte mot äktenskap med Jadwiga och Polens krona. Det lade grunden till unionen mellan Polen och Litauen.
Vem vann slaget vid Grunwald?
Den polsk-litauiska hären under Władysław II Jagiełło och Vytautas besegrade Tyska orden den 15 juli 1410. Stormästaren Ulrich von Jungingen stupade.
Vad betyder Nihil novi?
Inget nytt. Konstitutionen från riksdagen i Radom 1505 slog fast att inga nya lagar fick stiftas utan sejmens samtycke.
Vem var den siste manlige Jagiellonen?
Sigismund August, som dog barnlös i Knyszyn den 7 juli 1572. Därefter valde adeln sina kungar.
Varför satt Katarina Jagellonica fängslad på Gripsholm?
Riksdagen dömde hennes man hertig Johan som landsförrädare 1563, bland annat för lånet till den polske kungen. Katarina och Johan satt på Gripsholm från 1563 till 1567.
Var är Katarina Jagellonica begravd?
I Uppsala domkyrka, där hon har ett eget gravkapell i norra sidogången med ett gravmonument av Willem Boy.
Hur blev Sigismund Vasa kung av Polen?
Han var son till Johan III och Katarina Jagellonica och därmed systerson till Sigismund August. Adeln valde honom till kung av Polen 1587.
Vilka länder styrde Jagiellonerna?
Polen 1386-1572 och Litauen under större delen av samma tid, Ungern 1440-1444 och 1490-1526 samt Böhmen 1471-1526.
Källor
- Svenskt biografiskt lexikon om Katarina Jagellonica och om Johan III, Svenskt kvinnobiografiskt lexikon om Katarina Jagellonica och Uppsala domkyrka om kungligheterna i kyrkan.
- Britannica om Jagiellonerna, Krewo, Jadwiga, Władysław II Jagiełło, Grunwald, Varna, Kazimierz IV, Ludvig II och Sigismund August.
- Britannica, Jagiellonernas stater och Sigismundernas guldålder.
- Muzeum Historii Polski om Krewoakten, första freden i Toruń, preussiska hyllningen, Aleksander och Nihil novi och Masovien 1526.
- dzieje.pl om Grunwald och Malbork, Culture.pl om Bogurodzica och Notes from Poland om Łaskis statut.
- Wawelkatedralen om kapellen och gravarna, VisitMałopolska om Wawels slott och Kraków Travel om Jagellonska universitetet.
- Wikipedia om Władysław III och Vladislav II.
Läs vidare
- Polens historia: alla epoker från dopet 966 till i dag
- Piastdynastin: Polens första härskarätt 966-1370
- Polsk konst: Jan Matejko och målningen av Grunwald
- Polens huvudstad: från Kraków till Warszawa
