Polens historia

Polens historia börjar med ett dop år 966 och rymmer en stormakt, 123 år utan egen stat, två ockupationer och en fredlig väg ut ur kommunismen. Här går vi igenom epokerna i tur och ordning, med tidslinje, siffror från delningarna och de många platser där Polens och Sveriges historia möts.

• Statens börjanMieszko I döps år 966
• Utan egen stat123 år, från 1795 till 1918
• Självständigt igen11 november 1918
• I EU och NatoNato 1999, EU 2004

Polens historia i korthet

Polen blev en kristen furstestat under Piastdynastin och växte under Jagiellonerna till en av Europas största stater, i union med Litauen. Adelsrepubliken valde sina kungar, bland dem svensken Sigismund Vasa, men försvagades av krig och inre splittring. Mellan 1772 och 1795 delades landet upp mellan Ryssland, Preussen och Österrike.

Först 1918 blev Polen självständigt igen. Tjugo år senare kom andra världskriget med två ockupationer och sedan fyra decennier av kommunistiskt styre. Solidaritet och rundabordssamtalen 1989 öppnade vägen till demokrati, Nato och EU.

Piasterna och statens början 966-1370

Hertig Mieszko I tog emot kristendomen från Rom år 966. Dopet brukar dateras till påskafton den 14 april 966, men platsen är okänd. Gniezno eller Poznań anses mest troligt. År 2026 firas därför 1 060 år sedan dopet.

Mieszkos son Bolesław den tappre kröntes till kung 1025 och dog samma sommar. Enligt Muzeum Historii Polski skedde kröningen sannolikt på påskdagen den 18 april. Den siste Piastkungen, Kazimierz den store, regerade 1333-1370. Han grundade den 12 maj 1364 akademin i Kraków, som i dag heter Jagellonska universitetet och är det näst äldsta i regionen efter Prag.

Jagiellonerna och unionen med Litauen

Genom Krewoakten den 14 augusti 1385 lovade storfurste Jogaila av Litauen att förena sitt land med Polen. Jogaila döptes i februari 1386, gifte sig med drottning Jadwiga och kröntes i Kraków som Władysław II Jagiełło den 4 mars samma år.

Den 15 juli 1410 besegrade en polsk-litauisk här Tyska orden i slaget vid Grunwald, ett av medeltidens största fältslag. Lublinunionen den 1 juli 1569 gjorde de två länderna till en gemensam stat med vald kung och gemensam riksdag, Republiken Båda Nationerna.

Adelsrepubliken och valkungarna

När den siste manlige Jagiellonen dog 1572 valde adeln själv sin kung. Det första fria kungavalet hölls 1573 och Henrik av Valois valdes. Fram till 1764 hölls tio sådana val som gav elva kungar. Vid valen kunde tiotusentals adelsmän delta.

Den 28 januari 1573 antogs Warszawakonfederationen, som skyddade religionsfriheten för adeln. Dokumentet finns sedan 2003 i Unescos register Memory of the World. År 1683 ledde kung Jan III Sobieski undsättningsarmén som bröt den osmanska belägringen av Wien den 12 september.

Sverige och Polen, vasakungar och krig

Sigismund föddes på Gripsholm den 20 juni 1566 som son till Johan III och den polska prinsessan Katarina Jagellonica. Han valdes till kung av Polen 1587 och blev kung av Sverige när fadern dog 1592. Han kröntes i Uppsala domkyrka den 19 februari 1594, men förlorade mot farbrodern hertig Karl vid Stångebro 1598 och avsattes av riksdagen den 24 juli 1599.

I Polen regerade Sigismund III Vasa till sin död 1632. Efter en brand på Wawel 1596 flyttade hovet gradvis till Warszawa och från 1611 bodde kungen där fast. Någon lag flyttade aldrig huvudstaden till Warszawa, men staden fungerade ändå som huvudstad. Sonen Władysław IV lät resa Zygmuntkolumnen, som invigdes den 24 november 1644.

Unionsförsöket ledde till krig i över ett halvsekel. Gustav II Adolf erövrade Frombork i juli 1626 och stilleståndet i Altmark den 26 september 1629 gav Sverige större delen av Livland. Den svåraste perioden var Syndafloden 1655-1660, då svenska arméer drog genom landet. Klostret Jasna Góra i Częstochowa stod emot en belägring mellan den 18 november och den 27 december 1655 och blev en nationalsymbol. Freden i Oliwa den 3 maj 1660 avslutade kriget.

Under stora nordiska kriget gick Karl XII över Düna 1701, ryckte in i Polen-Litauen och vann slaget vid Kliszów 1702. Han fick Stanisław Leszczyński vald till kung 1704. Genom freden i Altranstädt den 24 september 1706 avstod August II från den polska kronan, men efter Poltava 1709 förlorade Stanisław tronen.

Krigsbytet i svenska samlingar

Svenska arméer tog med sig böcker, arkiv och konst från Polen och mycket av det finns kvar i Sverige. Uppsala universitetsbibliotek har Nicolaus Copernicus bibliotek, som togs i Frombork och Braniewo 1626. Där finns också ett exemplar av Łaskis statut från 1506. Carl Gustaf Wrangels byte från Warszawa 1655 finns på Skokloster och i Livrustkammaren. Clas Rålamb förde över 3 000 böcker från Poznań till sin gård Länna.

Frågan om återlämning har återkommit. Polens utrikesminister tog upp den i februari 2023 och kulturministern svarade i riksdagen den 1 mars samma år att Sverige har en mycket restriktiv hållning. Det enda dokumenterade exemplet på återlämning är Stockholmsrullen, en målad rulle med Sigismunds bröllopståg i Kraków 1605, som Sverige gav till Kungliga slottet i Warszawa 1974 på Olof Palmes initiativ.

Judisk historia i Polen

Polen var i århundraden ett centrum för judiskt liv. Hertig Bolesław den fromme gav judarna skydd och rättigheter i Kalisz stadga 1264 och Kazimierz den store bekräftade privilegierna under 1300-talet. År 1939 bodde omkring 3,3 miljoner judar i Polen, fler än i något annat land i Europa.

Omkring 3 miljoner av dem mördades i Förintelsen. I Warszawa berättar museet POLIN om tusen år av polsk-judisk historia och basutställningen öppnade den 28 oktober 2014.

Konstitutionen 1791 och delningarna

Den 3 maj 1791 antog riksdagen en ny grundlag som avskaffade det fria vetot, delade makten i tre delar och gjorde tronen ärftlig. Muzeum Historii Polski beskriver den som Europas första och världens andra moderna skrivna konstitution, efter USA:s. Grundlagen stoppades redan 1792 av Targowicakonfederationen och ryska trupper.

Polen-Litauen hade 1772 en yta på omkring 733 500 kvadratkilometer. Genom Polens delningar 1772, 1793 och 1795 tog grannarna hela landet. När den sista delningen var klar 1795 försvann den polska staten för 123 år.

Uppdelningstiden 1795-1918

Napoleon skapade hertigdömet Warszawa genom freden i Tilsit 1807. Wienkongressen 1815 delade det på nytt och det mesta blev Kongresspolen, ett kungadöme under den ryske tsaren.

Två stora uppror slogs ned. Novemberupproret varade från den 29 november 1830 till den 5 oktober 1831 och januariupproret började den 22 januari 1863 och slutade med ledaren Romuald Traugutts avrättning i augusti 1864. Efter novemberupproret lämnade tusentals polacker landet i den stora emigrationen, med Paris som centrum. Där bodde bland andra Fryderyk Chopin och Adam Mickiewicz, som gav ut nationaleposet Pan Tadeusz 1834.

Andra republiken 1918-1939

Den 11 november 1918 tog Józef Piłsudski befälet i Warszawa och dagen är i dag Polens nationaldag. Gränserna avgjordes i flera krig. I slaget vid Warszawa den 12-25 augusti 1920 stoppade polska styrkor Röda armén och freden i Riga den 18 mars 1921 fastställde östgränsen.

I maj 1926 tog Piłsudski makten genom en statskupp. Han styrde landet fram till sin död den 12 maj 1935.

Andra världskriget 1939-1945

Tyskland anföll Polen den 1 september 1939 och Sovjetunionen anföll den 17 september. Landet delades mellan de två ockupationsmakterna. Enligt Institutet för nationellt minne, IPN, dog 5,6-5,8 miljoner polska medborgare under kriget, varav 2,7-2,9 miljoner judar som mördades i Förintelsen. Vi beskriver kriget utförligt på en egen sida.

Folkrepubliken 1945-1989

Efter kriget tog kommunisterna makten med sovjetiskt stöd. Valet i januari 1947 var omfattande förfalskat och i grundlagen den 22 juli 1952 fick landet namnet Folkrepubliken Polen.

Missnöjet kom i vågor. Arbetarupproret i Poznań den 28-30 juni 1956 krävde mellan 57 och 73 liv beroende på källa och i oktober samma år kom Władysław Gomułka tillbaka som partiledare. I mars 1968 slogs studentprotester ned och partiet startade en antisemitisk kampanj. Omkring 13 000 judar lämnade Polen 1968-1972 och förlorade sitt medborgarskap. Närmare 3 000 av dem kom till Sverige.

I december 1970 sköts strejkande arbetare vid Östersjökusten och 45 människor dödades. Den 16 oktober 1978 valdes Krakóws ärkebiskop Karol Wojtyła till påve som Johannes Paulus II, den förste icke-italienske påven på 455 år. Hans besök i Polen 2-10 juni 1979 samlade miljoner människor.

Solidaritet och vägen till 1989

Den 14 augusti 1980 började strejken på varvet i Gdańsk. Avtalet den 31 augusti gav arbetarna rätt att bilda fria fackföreningar och Solidaritet hade ett år senare omkring 10 miljoner medlemmar. De 21 kraven från Gdańsk finns i dag i Unescos Memory of the World.

Undantagstillstånd infördes den 13 december 1981. Tusentals oppositionella internerades och i gruvan Wujek sköts nio gruvarbetare ihjäl den 16 december. Lech Wałęsa fick Nobels fredspris 1983 för sin icke-våldskamp för fria fackföreningar. Eftersom han var rädd att inte få återvända till Polen läste hustrun Danuta hans tal i Oslo. År 1984 mördades prästen Jerzy Popiełuszko av säkerhetspolisen.

Rundabordssamtalen mellan regimen och oppositionen pågick från den 6 februari till den 5 april 1989. I valet den 4 och 18 juni var 35 procent av sejmens platser fria och Solidaritet tog alla 161. I senaten vann rörelsen 99 av 100 platser. Tadeusz Mazowiecki blev den första icke-kommunistiska regeringschefen i östblocket i augusti 1989 och den 9 december 1990 valdes Wałęsa till president.

Den ekonomiska chockterapin, Balcerowiczplanen, började gälla den 1 januari 1990. Inflationen var 640 procent 1989 och 249 procent 1990.

Tredje republiken, från 1989 till i dag

Grundlagen för tredje republiken antogs den 2 april 1997, godkändes i en folkomröstning den 25 maj och trädde i kraft den 17 oktober samma år. Polen gick med i Nato den 12 mars 1999, i EU den 1 maj 2004 och i Schengen den 21 december 2007.

Den 10 april 2010 störtade presidentplanet vid Smolensk på väg till minnesceremonin i Katyń och alla 96 ombord omkom, bland dem president Lech Kaczyński och hans hustru Maria. Efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina 2022 tog Polen emot miljontals flyktingar och i februari 2025 fanns nästan en miljon ukrainska flyktingar i landet enligt FN:s flyktingorgan UNHCR.

Polen var ordförande i EU:s ministerråd första halvåret 2025. Karol Nawrocki, tidigare chef för IPN, vann presidentvalet den 1 juni 2025 och tillträdde den 6 augusti. Premiärminister i september 2026 är Donald Tusk, som bildade regering den 13 december 2023.

Polen och Ukraina i historien

Stora delar av dagens Ukraina låg i Republiken Båda Nationerna. Kosackledaren Bohdan Chmelnytskyj startade ett stort uppror 1648 och genom avtalet i Perejaslav 1654 kom kosackerna under tsaren.

Efter första världskriget stred polacker och ukrainare om Lwów, i dag Lviv. Ukrainska styrkor tog staden den 1 november 1918 och polackerna återtog den den 22 november. Det svåraste kapitlet är massmorden i Volynien och Östgalizien 1943-1944, där omkring 100 000 polacker dödades av ukrainska nationalister enligt IPN:s material och 10 000-12 000 ukrainare dödades i polska hämndaktioner. Den blodigaste dagen var den 11 juli 1943.

År 1947 tvångsförflyttade den kommunistiska regimen 140 662 ukrainare och lemkier från sydöstra Polen i Operation Wisła. Sedan Ukraina hävde stoppet för exhumeringar i januari 2025 har kvarlevor efter polska offer grävts fram, bland annat i Puźniki 2025 och i Ostrówki sommaren 2026. Den som vill läsa mer på svenska kan börja med Peter Johnssons bok Ukraina i historien, från äldsta tid till 2015.

Polsk invandring till Sverige

Polsk invandring till Sverige har kommit i vågor. Sommaren 1945 kom omkring 9 300 före detta lägerfångar med UNRRA:s båtar, varav omkring 7 000 judar. Efter den antisemitiska kampanjen 1968 kom närmare 3 000 polska judar och på 1980-talet var Polen ett av de största ursprungsländerna. Med varje våg växte också polska föreningar och katolska församlingar med mässor på polska.

Den största vågen kom efter EU-inträdet 2004. Enligt SCB bodde 98 311 personer födda i Polen i Sverige vid utgången av 2025, något färre än toppen 2023.

Polsk historia att se i Sverige

Du behöver inte resa till Polen för att se spår av den gemensamma historien. Tabellen visar platser i Sverige med tydliga kopplingar.

Polens historia i årtal

• 966Mieszko I döps.
• 1025Bolesław den tappre kröns.
• 1364Akademin i Kraków grundas.
• 1385Unionen med Litauen.
• 1410Slaget vid Grunwald.
• 1569Lublinunionen.
• 1573Första fria kungavalet och Warszawakonfederationen.
• 1587Sigismund Vasa blir kung av Polen.
• 1655Syndafloden börjar.
• 1660Freden i Oliwa.
• 1683Sobieski vid Wien.
• 1791Konstitutionen den 3 maj.
• 1795Tredje delningen.
• 1830Novemberupproret.
• 1863Januariupproret.
• 1918Självständighet den 11 november.
• 1920Slaget vid Warszawa.
• 1939Tyskland och Sovjetunionen anfaller.
• 1956Poznań och Gomułka.
• 1968Mars 1968.
• 1978Johannes Paulus II väljs.
• 1980Solidaritet bildas.
• 1981Undantagstillståndet.
• 1989Rundabordssamtalen och juni-valet.
• 1999Nato.
• 2004EU.
• 2010Smolensk.
• 2025Karol Nawrocki blir president.

Vanliga frågor om Polens historia

När grundades Polen?

Staten räknar sin början från Mieszko I:s dop år 966. Den förste kungen, Bolesław den tappre, kröntes 1025.

Vad var Lublinunionen?

Avtalet den 1 juli 1569 som gjorde Polen och Litauen till en gemensam stat, Republiken Båda Nationerna, med en vald kung och en gemensam riksdag.

Varför försvann Polen från kartan?

Ryssland, Preussen och Österrike delade landet i tre steg 1772, 1793 och 1795. Polen var sedan utan egen stat i 123 år, fram till 1918.

När blev Polen självständigt?

Den 11 november 1918, som i dag är Polens nationaldag.

Vad var Syndafloden?

Det svensk-polska kriget 1655-1660, när svenska arméer drog genom Polen. Det avslutades med freden i Oliwa den 3 maj 1660.

Vem var Sigismund Vasa?

En svensk prins som blev kung av Polen 1587 och av Sverige 1592. Han avsattes i Sverige 1599 men regerade Polen till sin död 1632.

Varför är Warszawa Polens huvudstad?

Sigismund III Vasa flyttade hovet från Kraków till Warszawa i etapper 1596-1611. Någon formell flytt beslutades aldrig, men Warszawa har varit huvudstad sedan dess.

Vad var Solidaritet?

Den fria fackföreningen som bildades efter strejken i Gdańsk 1980 och som hade omkring 10 miljoner medlemmar 1981. Den ledde oppositionen fram till valet 1989.

När blev Polen demokratiskt?

Efter rundabordssamtalen och det delvis fria valet i juni 1989. Det första helt fria parlamentsvalet sedan 1928 hölls i oktober 1991.

När gick Polen med i EU och Nato?

I Nato den 12 mars 1999 och i EU den 1 maj 2004.

Hur många polacker bor i Sverige?

Enligt SCB bodde 98 311 personer födda i Polen i Sverige den 31 december 2025.

Källor

• Britannica om Mieszko I, Kazimierz III, Krewo, Grunwald, Lublinunionen, Wien 1683, Syndafloden, Altranstädt, novemberupproret, januariupproret, Piłsudski och Solidaritet.
• Muzeum Historii Polski om Krewo, konstitutionen 1791, den stora emigrationen och huvudstadens flytt.
• Svenskt biografiskt lexikon om Sigismund och Livrustkammaren om kung Sigismund.
• Om krigsbytet: Uppsala universitet om Copernicus bibliotek, riksdagssvaret 2023, SvJT om krigsbyten, Kungliga slottet i Warszawa om Stockholmsrullen och UNT om Clas Rålamb.
• Unesco om Warszawakonfederationen och de 21 kraven.
• Wikipedia om delningarna, dopet 966, rundabordssamtalen och Balcerowiczplanen.
• IPN om december 1970, undantagstillståndet och påvebesöket 1979 samt IPN:s material om Volynien.
• ENRS om Poznań 1956, freden i Riga och Operation Wisła.
• POLIN om museet, POLIN om mars 1968 och Forum för levande historia om judar i Sverige.
• Nobelstiftelsen om Lech Wałęsa och IPU om valet 1989.
• Nato om medlemsländerna, EU om Polen, gov.pl om Smolensk och UNHCR om Polen 2025.
• Notes from Poland om Puźniki och om Ostrówki, Lvivresor om Peter Johnssons bok.
• SCB, utrikes födda efter födelseland och Wikipedia om Karol Nawrocki.