Polsk släktforskning

Polska kyrkböcker och civilregister finns i dag på tre håll. Yngre akter ligger hos det lokala registerkontoret Urząd Stanu Cywilnego (USC), äldre akter i statens arkiv och många kyrkböcker finns kvar i församlingarna och stiftsarkiven. Enligt den polska lagen om civilregistrering sparas födelseakter i 100 år och vigsel- och dödsakter i 80 år hos USC innan de lämnas till statens arkiv. Det mesta av det äldre materialet går att söka på nätet, i Geneteka och på szukajwarchiwach.gov.pl. Du kommer långt från Sverige om du vet orten och vilken del av det delade Polen den låg i.

• Hos USCFödelseakter i 100 år, vigsel- och dödsakter i 80 år
• Statens arkiv3 centrala och 29 regionala arkiv
• Största indexGeneteka, nästan 68 miljoner poster i september 2026
• SpråkLatin, polska, tyska och ryska

Var finns polska kyrkböcker och civilregister?

Kyrkböckerna, på polska księgi metrykalne, förs fortfarande i polska församlingar. Enligt det polska arkivverket finns de nyare böckerna i församlingen eller i stiftets arkiv, medan mycket av det äldre materialet har lämnats till statens arkiv. Den lutherska och den ortodoxa kyrkan har egna arkiv. Äldre judiska civilregister finns oftast i statens arkiv.

Civilregistren, akta stanu cywilnego, förs av USC i varje kommun. I stora delar av Polen var de två systemen länge ett och samma. I hertigdömet Warszawa och sedan i Kongresspolen skötte prästen från 1808 också den civila registreringen och skrev två exemplar av varje akt, ett till församlingen och ett till de civila myndigheterna. Därför finns ofta samma födelse i två böcker, en i församlingen och en i statens arkiv.

Hur börjar du släktforska i Polen?

Börja hemma och i Sverige, inte i de polska arkiven. Det viktigaste du behöver är orten där släkten bodde och helst församlingen. Du behöver också veta ungefär när någon föddes eller gifte sig. Med de uppgifterna kan du söka i indexen och sedan läsa originalen.

Vägen ser olika ut beroende på när släkten kom till Sverige. Kom någon med UNRRA:s båtar sommaren 1945 kan personen finnas i Ravensbrückarkivets listor över ankomna. Föddes föräldrarna eller far- och morföräldrarna i Polen efter mitten av 1920-talet ligger deras födelseakter i regel kvar hos USC. Då behöver du visa hur du är släkt med dem.

1. Samla det du vet. Skriv upp namn, födelsedagar, orter och kvinnornas flicknamn. I polska handlingar står flicknamnet ofta efter orden z domu, född. Gamla pass, brev, fotografier och kyrkliga intyg kan ge ortnamnet.
2. Hitta födelseorten. Leta i familjens papper, i svenska myndigheters handlingar och i Riksarkivets material om personer med utländsk bakgrund.
3. Placera orten. Ta reda på ortens polska namn i dag, vilken stat den tillhörde under uppdelningstiden och vilken församling eller vilket USC som förde böckerna.
4. Sök i indexen. Börja i Geneteka och för judiska släkter i JRI-Poland. Anteckna församling, år och aktnummer.
5. Läs originalet. Leta upp akten bland skanningarna hos släktforskarsällskapet PTG eller på szukajwarchiwach.gov.pl och kontrollera varje uppgift mot bilden.
6. Beställ det som saknas. Yngre akter beställer du från USC, äldre från statens arkiv eller församlingen. Skriv vem du söker, när och var personen levde och hur ni är släkt.

Allmän metod, som hur du bygger en antavla och läser svenska kyrkoböcker, går vi inte igenom här. En bra svensk ingång är Genlines nybörjarguide. Rötter, som drivs av Sveriges Släktforskarförbund, har råd om att släktforska utomlands.

Vad säger lagen om 100 och 80 år?

Den polska lagen om civilregistrering från den 28 november 2014, Prawo o aktach stanu cywilnego, styr hur länge akterna stannar hos USC. Enligt artikel 28 sparas födelseakter i 100 år och vigsel- och dödsakter i 80 år. Tiden räknas från slutet av det år då akten skrevs. Lever den som en födelse- eller vigselakt gäller längre än så, stannar akten hos USC tills en dödsakt har upprättats.

När tiden har gått ut ska USC lämna akterna till statens arkiv inom två år. En födelseakt från 1925 har passerat 100 år vid utgången av 2025 och ska då vara överlämnad senast i slutet av 2027. Hösten 2026 kan den därför ligga på vilket av ställena som helst. Samma sak gäller vigsel- och dödsakter från 1945.

Kopior av akter hos USC lämnas enligt artikel 45 bland annat till den som akten gäller, maken eller makan, släktingar i rätt upp- och nedstigande led samt syskon. I statens arkiv söker du sedan i akterna som i annat arkivmaterial och många av dem är skannade.

Hur hittar du orten och rätt delningsområde?

Polens delningar 1772-1795 styr fortfarande var du ska leta. Under uppdelningstiden fram till 1918 hade varje del sin egen förvaltning, sina egna regler för registrering och sitt eget språk i akterna. Kongresspolen med Warszawa, Łódź och Lublin lydde under den ryske tsaren från 1815. Poznań och Gdańsk hörde till Preussen, medan Galizien med Kraków och Lwów under större delen av 1800-talet hörde till Österrike.

• 1808Civilregistrering enligt Code Napoléon börjar i hertigdömet Warszawa den 1 maj. Katolska präster för registren.
• 1826Judar, lutheraner och ortodoxa i Kongresspolen får föra egna civilregister.
• 1868Från april ska akterna i Kongresspolen skrivas på ryska.
• 1874Tyska civila myndigheter börjar registrera födda, vigda och döda den 1 oktober.
• 1918Polen blir självständigt och akterna skrivs åter på polska. I Galizien upphör latinet.

Stora delar av västra och norra Polen, bland annat Nedre Schlesien, västra Pommern och södra Ostpreussen, var tyska fram till 1945. Där är civilregistren skrivna på tyska och kyrkböckerna oftast på tyska eller latin. Orterna har bytt namn, så Breslau heter Wrocław och Stettin Szczecin. Leta alltid upp både det tyska och det polska namnet innan du söker.

Orter i det gamla Polen öster om dagens gräns, som Lwów och Wilno, ligger i dag i Ukraina och Litauen. Deras kyrkböcker kan finnas i de ländernas arkiv, men en del finns skannade hos PTG, som också har material från Belarus. Med våra kartor över dagens Polen ser du vojvodskapen och de historiska landskapen, vilket gör det lättare att placera en ort.

Vilka språk är akterna skrivna på?

Enligt det polska arkivverket skrevs de äldre handlingarna på bland annat latin, tyska och ryska. Akterna i hertigdömet Warszawa och Kongresspolen är skrivna på polska från 1808 till april 1868 och sedan på ryska fram till 1918. I Galizien skrevs kyrkböckerna på latin i färdiga kolumner ända till 1918. I de preussiska och tyska områdena är de flesta akter skrivna på tyska eller latin.

För ett polskt efternamn betyder det att samma person kan stå med tre olika stavningar. FamilySearch varnar för att en förfader kan stå på latin i födelseakten, på polska i vigselakten och på tyska i dödsakten. I ryska akter står det polska efternamnet med kyrilliska bokstäver, så Kowalski blir Ковальский och förnamnen får ryska former. I tyska akter kan Jan på samma sätt bli Johann och Wojciech Adalbert.

Lär dig därför känna igen polska efternamn i alla former. Adjektiviska namn böjs efter kön och kasus, så i en akt kan Anna Kowalska stå som córka Jana Kowalskiego, dotter till Jan Kowalski. Gifta kvinnor kan stå med både gift namn och flicknamn.

Några få ord räcker långt i början. Tabellen visar ord som återkommer i de flesta akter oavsett språk.

Vad står i en polsk akt?

Akterna i Kongresspolen följde den form som Code Napoléon införde 1808 och är skrivna som löpande text. En födelseakt anger plats och datum för registreringen, barnets namn och kön, tidpunkten för födelsen och föräldrarnas namn, ålder, bostad och yrke. Där står också två vittnen och uppgifter om dopet och faddrarna.

Vigselakterna tar upp brudparets namn, ålder, yrke, bostad och civilstånd, två vittnen och datum för lysningen. Har någon varit gift tidigare står den förra makens eller makans namn och dödsdatum med. Dödsakterna nämner också två vittnen, medan uppgifterna om den döde varierar. Födda, vigda och döda fick varsitt register för varje år. Registret står oftast direkt efter akterna för året, så börja gärna där när du bläddrar bland skanningarna.

Hur söker du i Geneteka och metryki.genealodzy.pl?

Polskie Towarzystwo Genealogiczne (PTG) är det polska släktforskarsällskapet och driver Geneteka och Metryki. Geneteka är en sökmotor för namn i kyrkböcker och civilregister. I september 2026 visade PTG:s räknare 67 990 762 poster, men täckningen varierar mellan församlingarna. Söker du på ett vanligt namn som Nowak bör du avgränsa med församling och år.

Skanningarna finns på metryki.genealodzy.pl, där PTG sedan 2006 har samlat över 14 miljoner fotografier av kyrkböcker och civilregister. Materialet omfattar orter i hela Polen och en del orter i Ukraina, Belarus och Litauen. Hittar du en post i Geneteka kan du ofta leta upp samma akt bland skanningarna med hjälp av församling och år.

Vad finns på szukajwarchiwach.gov.pl?

Szukaj w Archiwach är de polska arkivens gemensamma söktjänst och administreras av Narodowe Archiwum Cyfrowe, det nationella digitala arkivet. I september 2026 fanns där 87,6 miljoner skanningar från 122 institutioner. Tjänsten har en särskild sökning efter kyrkböcker och civilregister.

Statens arkiv består av tre centrala arkiv i Warszawa och 29 regionala arkiv med filialer. Hittar du inte akten på nätet kan du skriva till det regionala arkivet för orten och be om en undersökning. Arkivverkets sida för släktforskare listar också stiftens arkiv, de lutherska och ortodoxa kyrkornas arkiv och databasen PRADZIAD. PRADZIAD visar vilka kyrkböcker och civilregister som finns i statens arkiv och i vissa katolska stiftsarkiv.

Hur skriver du till ett polskt arkiv eller USC?

Skriv kort och konkret, gärna på polska eller engelska. Ange personens namn i alla former du känner till, ungefärligt år och orten med både dagens och det äldre namnet. Skriv också vilken församling du tror förde böckerna. Berätta hur du är släkt med personen, eftersom släktskapen avgör om USC får lämna ut en kopia av en yngre akt.

Arkivverkets karta över statens arkiv visar vilket regionalt arkiv som ansvarar för orten och hur du kontaktar det. Stiften listas hos den polska biskopskonferensen, som arkivverket hänvisar till för kyrkböcker som finns kvar i kyrkans egna arkiv.

Hur släktforskar du i judiska släkter från Polen?

Judiska födslar, vigslar och dödsfall registrerades i Kongresspolen i egna civilregister från 1826. I Galizien fick de katolska prästerna ansvar för att registrera alla invånare oavsett religion. Judiska familjer fick efternamn genom lag, i Galizien 1785 och i hertigdömet Warszawa 1808, vilket betyder att äldre akter ofta saknar fasta efternamn. Sök därför på flera stavningar av samma namn.

Jewish Records Indexing Poland (JRI-Poland) är en ideell organisation som har indexerat 6,4 miljoner poster och 2,5 miljoner bilder från 1 902 orter. Judiska historiska institutet i Warszawa, Żydowski Instytut Historyczny, har en släktforskningsavdelning som har hjälpt familjer att spåra sina rötter i över 20 år. För judisk släktforskning hänvisar arkivverket till institutet.

Vilka svenska källor finns om polska invandrare?

Polsk invandring till Sverige har pågått i mer än hundra år och har lämnat spår i svenska arkiv. Enligt SCB bodde 98 311 personer födda i Polen i Sverige vid utgången av 2025. Riksarkivet gör personefterforskning för personer med utländsk bakgrund mellan 1840 och 1970. Invandringens vågor beskriver vi utförligare på en egen sida.

Tidiga polska arbetare i Sverige fanns på de skånska betfälten. Enligt EmiWeb ersattes de svenska betpigorna i Danmark från 1890-talet av arbetskraft från ryska Polen och Galizien. Mindre grupper rekryterades också till Skåne i början av 1900-talet och enligt Länsstyrelsen i Skåne kom de flesta via Sassnitz till Trelleborg. Har din släkt sina rötter bland betarbetarna ska du leta i Kongresspolen eller i Galizien, där akterna är skrivna på polska, ryska eller latin.

Utlänningsärenden handlades från 1944 av Statens utlänningskommission, vars arkiv finns hos Riksarkivet. Den 1 juli 1969 ersattes kommissionen av Statens invandrarverk, i dag Migrationsverket, dit du vänder dig med frågor om senare ärenden.

Folkbokföringen sköttes länge av Svenska kyrkan och fram till den 1 juli 1991 fanns registren i kyrkoböckerna. En polsk familj som bodde i Sverige före 1991 finns därför i regel i församlingsböckerna. Enligt Skatteverket har kyrkobokföringshandlingarna förts över till arkivmyndigheterna, vanligen landsarkiven och i Stockholm stadsarkivet.

SCB-utdragen är statistiska utdrag ur de svenska födelse-, vigsel- och dödböckerna 1860-1949 och finns fritt digitalt hos Riksarkivet. Föddes ett barn i en polsk familj i Sverige mellan 1860 och 1949 finns födelsen med i utdragen.

Ravensbrückarkivet vid Lunds universitetsbibliotek är en unik källa för dem som kom 1945. Hösten 1945 började intervjuerna med före detta fångar och arkivet innehåller 512 vittnesmål på mer än 5 500 sidor från 1945 och 1946. Alla som intervjuades kom från Polen och de flesta var unga kvinnor. I april 2025 utsåg Unesco arkivet till världsminne.

I samlingen finns också transportlistor och listor över dem som kom till Sverige. Allt är digitaliserat och vittnesmålen finns även i engelsk översättning.

Vanliga frågor om polsk släktforskning

Var finns polska kyrkböcker?

Nyare kyrkböcker finns i församlingarna och stiftens arkiv. Äldre böcker och civilregister finns ofta i statens arkiv och många är skannade på szukajwarchiwach.gov.pl och hos PTG.

Hur länge ligger akterna kvar hos USC?

Födelseakter i 100 år och vigsel- och dödsakter i 80 år, räknat från slutet av det år då akten skrevs. Sedan ska USC lämna dem till statens arkiv inom två år.

Vem får beställa en kopia av en polsk akt hos USC?

Enligt artikel 45 i lagen om civilregistrering bland annat den som akten gäller, maken eller makan, släktingar i rätt upp- och nedstigande led samt syskon. Äldre akter i statens arkiv kan du läsa där och många finns skannade på nätet.

Vad är Geneteka?

En gratis sökmotor från Polskie Towarzystwo Genealogiczne för namn i polska kyrkböcker och civilregister. I september 2026 innehöll den nästan 68 miljoner poster.

Varför är akterna skrivna på ryska?

Från april 1868 skulle civilregistren i Kongresspolen skrivas på ryska. Det gällde fram till 1918, då polskan kom tillbaka.

Vad var Kongresspolen?

Kungadömet Polen som skapades vid Wienkongressen 1815 med den ryske tsaren som kung. Området omfattade bland annat Warszawa, Łódź och Lublin.

Var hittar jag judiska akter från Polen?

Börja i JRI-Poland med 6,4 miljoner indexerade poster och i Geneteka. Originalen finns oftast i statens arkiv och Żydowski Instytut Historyczny i Warszawa hjälper till med släktforskning.

Hur hittar jag en polsk ort som har bytt namn?

Sök på både det tyska och det polska namnet. Orterna i de områden som var tyska före 1945 har fått polska namn, så Breslau heter Wrocław och Stettin Szczecin.

Vad betyder USC och parafia?

USC står för Urząd Stanu Cywilnego, det lokala kontoret för civilregistrering. Parafia betyder församling och księgi metrykalne är kyrkböcker.

Finns det svenska arkiv om polska invandrare?

Ja. Riksarkivet har Statens utlänningskommissions arkiv och gör personefterforskning för personer med utländsk bakgrund 1840-1970. Ravensbrückarkivet i Lund har 512 vittnesmål från polska före detta fångar som kom 1945.

Var finns akterna från Kongresspolen på nätet?

Många finns skannade på szukajwarchiwach.gov.pl och på metryki.genealodzy.pl. Sök först i Geneteka för att hitta församling och år, leta sedan upp akten bland skanningarna.

Behöver jag kunna polska för att släktforska i Polen?

Det räcker långt att känna igen de vanligaste orden och namnformerna på polska, latin, tyska och ryska. Geneteka och szukajwarchiwach.gov.pl går att använda med ordlistor och sökningar på namn och orter.

Källor

• Polska arkivverket om släktforskning i statens arkiv och arkivnätet, Szukaj w Archiwach och dess sökning efter kyrkböcker.
• Prawo o aktach stanu cywilnego, artikel 28 och artikel 45 i lydelsen Dz.U. 2026 poz. 393.
• Prawo.pl om 80-årsgränsen.
• Polskie Towarzystwo Genealogiczne, genealodzy.pl, Geneteka och Metryki.
• FamilySearch Research Wiki om civilregistreringen i ryska, preussiska och österrikiska delen, om språken och om personnamn.
• JRI-Poland och Żydowski Instytut Historyczny om släktforskning.
• Riksarkivet om person- och släktforskning och Riksarkivets förvaltningshistorik om invandring.
• Skatteverket om folkbokföringens historia.
• Wikipedia om Migrationsverkets historia.
• Lunds universitet om Ravensbrückarkivet som världsminne och den digitala samlingen.
• Genline om SCB-utdragen och nybörjarguiden.
• EmiWeb om sockerbetsfälten och Länsstyrelsen i Skåne om sockerbetsodlingen.
• Rötter om att släktforska utomlands.
• SCB, utrikes födda efter födelseland.