Polens delningar var de tre steg 1772, 1793 och 1795 där Ryssland, Preussen och Österrike delade upp hela polsk-litauiska samväldet mellan sig. Tillsammans tog grannarna omkring 733 500 kvadratkilometer med drygt 12 miljoner invånare. Ryssland fick nästan två tredjedelar av ytan. Efter den tredje delningen fanns ingen polsk stat på 123 år. Vi går igenom orsakerna, reformerna mellan delningarna, Majkonstitutionen 1791, Kościuszkoupproret 1794 och vad varje makt tog, med yta och befolkning för varje delning.
- Första delningenManifestet den 5 augusti 1772
- Andra delningenKonventionen den 23 januari 1793
- Tredje delningenAvtalet den 24 oktober 1795
- Största vinnarenRyssland med 63 procent av ytan
Vad var Polens delningar?
Delningarna var tre överenskommelser mellan grannländerna om att ta land från polsk-litauiska samväldet. I den första delningen 1772 deltog alla tre makterna, i den andra 1793 bara Ryssland och Preussen och i den tredje 1795 åter alla tre. När den sista delningen var klar fanns ingen polsk stat kvar och kung Stanisław August Poniatowski abdikerade.
Enligt Britannica förlorade Polen vid den första delningen nästan en tredjedel av ytan och mer än en tredjedel av befolkningen. Den andra delningen var den största, med 307 300 kvadratkilometer. Efter den fanns bara en rest på omkring 215 000 kvadratkilometer med ungefär 4 miljoner invånare. Den försvann i den tredje delningen två år senare.
Varför delades Polen?
Delningarna hade både inre och yttre orsaker. Inom samväldet kunde en enda deputerad med liberum veto stoppa en reform eller spräcka en hel sejm. Sedan den tysta sejmen 1717 fick armén enligt Muzeum Historii Polski bara ha 24 000 man. Samtidigt hade Ryssland tillskansat sig rollen som garant för samväldets statsskick.
Britannica beskriver hur liberum veto och de andra gamla missförhållandena förklarades vara oföränderliga delar av den polska författningen, som ställdes under Rysslands garanti. Varje försök att ändra statsskicket kunde därför mötas av ryska hot. Grannarna hade också egna intressen. Kungliga Preussen, där Preussen tog det mesta 1772, låg mellan Brandenburg och Ostpreussen.
Stanisław August Poniatowski valdes till kung den 7 september 1764 med 5 584 röster, medan den ryska armén stod några kilometer bort. Muzeum Historii Polski skriver att valet helt dikterades av Katarina II. Kungen kröntes i Warszawa den 25 november samma år.
Natten mellan den 13 och 14 oktober 1767 grep ryska soldater biskop Kajetan Sołtyk och andra senatorer och förde dem som fångar till Kaluga i Ryssland. Den så kallade Repninsejmen, uppkallad efter Katarina II:s sändebud Nikolaj Repnin, godkände den 27 februari 1768 utan debatt ett fördrag om evig vänskap med Ryssland. Därmed blev det ryska skyddet över samväldet officiellt.
Vad var Barkonfederationen?
Två dagar senare, den 29 februari 1768, undertecknade missnöjda adelsmän en konfederation i fästningen Bar i Podolien. Bland ledarna fanns biskop Adam Krasiński, hans bror Michał Hieronim Krasiński och Kazimierz Pułaski. Konfederaterna vände sig mot Repninsejmens religiösa reformer och mot det ryska inflytandet. Britannica beskriver hur det utbröt ett inbördeskrig som varade till 1772.
Frankrike skickade officeren Charles François Dumouriez för att hjälpa konfederaterna att organisera sina styrkor. Samtidigt bröt upproret Kolijivsjtjyna ut i Ukraina 1768-1769, vilket tvingade konfederationens trupper att dra sig tillbaka. Konfederationens råd förklarade kungen avsatt den 22 oktober 1770. Ett försök att kidnappa Stanisław August den 3 november 1771, där bland andra Pułaski deltog, fick Habsburgarna att dra tillbaka sitt stöd.
Enligt uppskattningar som engelska Wikipedia återger deltog omkring 100 000 adelsmän i 500 strider 1768-1772. Ungefär 5 000 tidigare konfederater skickades till Sibirien. Sist föll Częstochowa, där Pułaski höll ut till den 18 augusti 1772, två veckor efter att grannarna hade kommit överens om den första delningen.
Vad tog grannarna i första delningen 1772?
Ryssland, Preussen och Österrike gav ut sitt manifest om den första delningen den 5 augusti 1772. Ytan var omkring 211 000 kvadratkilometer, nästan 30 procent av staten. Enligt Muzeum Historii Polski fick Österrike den största befolkningen, 2 650 000 människor. Ryssland fick 1 300 000 och Preussen 580 000, sammanlagt omkring 4,5 miljoner.
Österrike tog hela Galizien med Lwów och delar av Lillpolen, bland annat Zator och Oświęcim. Preussen fick större delen av Kungliga Preussen med Ermland och norra Storpolen längs floden Noteć, men inte Gdańsk eller Toruń. Ryssland tog den polska delen av Livland och östra Belarus med Vitebsk, Polotsk och Mstislavl.
Sejmen tvingades godkänna delningen. En särskild kommitté skrev under avträdelsefördraget den 18 september 1773 och Muzeum Historii Polski anger att fördragen ratificerades den 30 september. Under de följande åren inrättades ett ständigt råd med fem departement, som enligt Britannica blev den första gemensamma regeringen för kronan och Litauen.
Vad gjorde Stanisław August för att reformera Polen?
Efter den första delningen satsade kungen och reformvännerna på skolan. Den 14 oktober 1773 inrättade sejmen Kommissionen för nationell uppfostran, Komisja Edukacji Narodowej, som den polska historiesajten dzieje.pl kallar det första undervisningsministeriet i Europa. Påven Clemens XIV hade upplöst jesuitorden den 21 juli samma år. Enligt Britannica gjorde upplösningen det möjligt att bygga om hela skolväsendet under kommissionen.
Från 1775 tog Sällskapet för elementarböcker fram nya läroböcker åt skolorna. Kommissionen arbetade kvar ända tills staten försvann. Den 14 oktober firas i dag som Dagen för nationell utbildning i Polen, till minne av beslutet 1773.
Reformerna byggde vidare på det som piaristen Stanisław Konarski hade påbörjat med skolan Collegium Nobilium 1740. Enligt historikern Richard Butterwick-Pawlikowski, som föreläste om saken på Muzeum Historii Polski 2021, präglades samväldets sista årtionden av en ekonomisk, kulturell och intellektuell förnyelse.
Vad stod i Majkonstitutionen?
Nästa chans kom när grannarna var upptagna av krig. Fyraårssejmen samlades den 6 oktober 1788. Ryssland och Österrike låg då i krig med Osmanska riket. Ryssland stred samtidigt mot Gustav III:s Sverige. Sejmen sökte stöd hos Preussen.
Den 3 maj 1791 antog sejmen en ny grundlag, Regeringsstadgan. Enligt Muzeum Historii Polski skedde det genom ett extraordinärt och förenklat förfarande som liknade en statskupp. Bara 182 ledamöter var på plats när förslaget lästes upp och antogs med stor majoritet.
Konstitutionen avskaffade liberum veto och införde majoritetsbeslut. Makten delades i en lagstiftande, en verkställande och en dömande del. Valkungadömet ersattes av en ärftlig tron i det sachsiska huset Wettin. Enligt Britannica skulle armén bli 100 000 man och borgarna fick vissa politiska rättigheter, medan bönderna bara fick lagens skydd.
Muzeum Historii Polski kallar Majkonstitutionen Europas första och världens andra moderna skrivna nationella konstitution, efter USA:s. I Britannica beskrivs den som den första moderna skrivna konstitutionen i Europa. Enligt samma källa gav den också begreppet politisk nation en ny betydelse.
Vad var Targowicakonfederationen?
Motståndarna till konstitutionen vände sig till Katarina II. Den 27 april 1792 bildade en grupp magnater en konfederation i Sankt Petersburg med Stanisław Szczęsny Potocki som marskalk. Bland ledarna fanns också Franciszek Ksawery Branicki och Seweryn Rzewuski. Enligt Muzeum Historii Polski utropades manifestet med det falska datumet den 14 maj i den lilla staden Targowica, som gav konfederationen dess namn.
Fyra dagar senare, den 18 maj 1792, gick två ryska arméer in i samväldet utan krigsförklaring. Polska styrkor under prins Józef Poniatowski och general Tadeusz Kościuszko gjorde motstånd men var för få. Sejmen upplöste sig själv den 29 maj när beskedet om invasionen kom. Den 24 juli 1792 anslöt sig kungen till Targowicakonfederationen och kriget var över.
Konstitutionens reformer stoppades redan i mitten av 1792, som Muzeum Historii Polski skriver. Preussen, som Polen hade sökt stöd hos under fyraårssejmen, gick i stället samman med Ryssland.
Vad hände i andra delningen 1793?
Den 23 januari 1793 skrev Ryssland och Preussen under en delningskonvention. Preussen tog enligt Muzeum Historii Polski landet upp till en linje från Częstochowa över Sochaczew till Działdowo, med Toruń och Gdańsk. Hela Storpolen med Poznań och Gniezno kom därmed under Preussen.
Ryssland tog provinserna Kyiv, Bracław, Podolien och Minsk och delar av Volynien, Brest och Vilnius. Enligt polska utbildningsministeriets plattform ZPE fick Ryssland omkring 250 000 kvadratkilometer med 3 miljoner invånare och Preussen 57 000 kvadratkilometer med drygt en miljon. Det som återstod var en stat på omkring 215 000 kvadratkilometer med ungefär 4 miljoner invånare. ZPE konstaterar att grannarna tog mer än de lämnade kvar.
Delningen skulle godkännas av en sejm i Grodno, i dag Hrodna i Belarus. Sejmen samlades den 17 juni 1793 under uppsikt av det ryska sändebudet Jakob Sievers och blev samväldets sista. Fördraget med Ryssland undertecknades den 22 juli och ratificerades den 17 augusti. Preussen fick vänta längre. Vid den så kallade tysta sessionen den 23 september 1793 tolkades de deputerades tystnad som samtycke.
Den 16 oktober 1793 slöt sejmen ett förbund med Ryssland. Enligt dzieje.pl fick Polen därefter inte fatta utrikespolitiska beslut eller ändra statsskicket utan Rysslands godkännande. I krig skulle en rysk officer föra befälet över den gemensamma armén. Sejmen avslutades den 23 november 1793.
Vad var Kościuszkoupproret?
Kościuszkoupproret var det väpnade försöket 1794 att rädda det som var kvar av staten. Tadeusz Kościuszko hade stridit i det amerikanska frihetskriget och kom till Kraków när den ryska garnisonen hade lämnat staden. På morgonen den 24 mars 1794 utropade han upproret på Stora torget och fick titeln Naczelnik, högste befälhavare.
Den 4 april 1794 mötte Kościuszko ryssarna vid Racławice. Enligt Muzeum Historii Polski hade han omkring 4 000 soldater och nästan 2 000 bönder beväpnade med stridsliar mot omkring 6 000 ryssar. Mer än 300 liemän under Jan Śląski ställdes i centrum för det avgörande anfallet. Ryssarna förlorade upp till 1 000 döda och tolv kanoner, polackerna ungefär hälften så många.
Liemännen kallas på polska kosynierzy. En av dem, Wojciech Bartos från Rzędowice, ska enligt berättelsen ha släckt lunten på en rysk kanon med sin mössa. Han blev känd som Wojciech Bartosz Głowacki.
Upproret spred sig snabbt. Den 17 april reste sig Warszawas invånare under Jan Kiliński mot den ryska garnisonen och den 23 april följde Vilnius under Jakub Jasiński. Vid Połaniec gav Kościuszko den 7 maj ut en kungörelse som gav de livegna bönderna medborgerliga rättigheter och minskade deras dagsverken.
Motgångarna kom under sommaren. Den 6 juni stred Kościuszko mot en rysk-preussisk styrka vid Szczekociny och den 15 juni tog preussarna Kraków utan strid. Från den 13 juli belägrade 41 000 ryssar och 25 000 preussare Warszawa, men de drog sig tillbaka den 6 september. Vid Maciejowice den 10 oktober 1794 sårades Kościuszko och togs till fånga.
Den 4 november 1794 stormade 23 000-25 000 ryska soldater under Aleksandr Suvorov förstaden Praga på östra sidan av Wisła. Försvararna var 13 000-14 000 man. Därefter följde en massaker på civila. Muzeum Historii Polski uppskattar antalet offer till 13 000-20 000, medan en rysk uppskattning talar om omkring 20 000 dödade. Ryssarna gick in i Warszawa den 9 november och den 16 november kapitulerade de sista upprorsstyrkorna vid Radoszyce.
Vad hände i tredje delningen 1795?
Efter upproret kom de tre makterna överens om att dela upp det som var kvar. Den 24 oktober 1795 undertecknade de avtalet om den tredje delningen. Österrike tog Västgalizien med Kraków och Lublin. Preussen fick Warszawa med resten av Masovien och Podlasien. Ryssland tog återstoden med Vilnius.
Enligt ZPE fick Ryssland 120 000 kvadratkilometer med 1,2 miljoner invånare, Preussen 48 000 med en miljon och Österrike 47 000 med 1,5 miljoner. Engelska Wikipedia anger i stället 1,2 miljoner invånare för Österrike och 55 000 kvadratkilometer för Preussen i löptexten men 48 000 i sin tabell. Vi använder 48 000, som också ger totalen 733 500 kvadratkilometer.
Stanisław August hade lämnat Warszawa den 7 januari 1795 och bodde sedan i Grodno. Där skrev han under sin abdikation den 25 november 1795, på dagen 31 år efter kröningen. Han dog i Sankt Petersburg den 12 februari 1798. Kvarlevorna fördes senare till Polen och den 14 februari 1995 hölls hans tredje begravning i Johanneskatedralen i Warszawa.
Den 26 januari 1797 slöt de tre makterna en konvention i Sankt Petersburg. Enligt Britannica kom de överens om att inte använda namnet Polen i sina titlar. Polen var borta från kartan i 123 år, fram till den 11 november 1918.
Hur mycket tog Ryssland, Preussen och Österrike?
Tabellen visar yta och befolkning för varje delning och makt. Ytorna är desamma som i vår översikt över Polens historia och ger totalen 733 500 kvadratkilometer. Befolkningen kommer från ZPE. Plattformen avrundar ytorna till hela tusental och ger Ryssland 92 000 och Österrike 83 000 kvadratkilometer vid den första delningen.
| Delning | År | Makt | Yta, km² | Befolkning |
|---|---|---|---|---|
| Första | 1772 | Ryssland | 93 000 | 1 300 000 |
| Första | 1772 | Preussen | 36 300 | 580 000 |
| Första | 1772 | Österrike | 81 900 | 2 650 000 |
| Andra | 1793 | Ryssland | 250 200 | 3 000 000 |
| Andra | 1793 | Preussen | 57 100 | 1 000 000 |
| Tredje | 1795 | Ryssland | 120 000 | 1 200 000 |
| Tredje | 1795 | Preussen | 48 000 | 1 000 000 |
| Tredje | 1795 | Österrike | 47 000 | 1 500 000 |
| Totalt | 1772-1795 | Alla tre | 733 500 | 12 230 000 |
Sammanlagt fick Ryssland 463 200 kvadratkilometer, 63 procent av ytan. Preussen fick 141 400 och Österrike 128 900 kvadratkilometer. Österrikes del var minst till ytan men näst störst till befolkningen. Galizien hade enligt siffrorna betydligt fler invånare per kvadratkilometer än de ryska områdena.
Britannica anger andelarna lite annorlunda, 62 procent av ytan för Ryssland, 20 för Preussen och 18 för Österrike. Skillnaden beror troligen på avrundning och på att källorna bygger på olika underlag. Av befolkningen fick Ryssland enligt Britannica 45 procent, Preussen 23 och Österrike 32 procent, nära ZPE:s siffror.
Var kan du se spåren av delningarna i dag?
Ett minnesmärke över upproret 1794 är en jättelik målning. Panoramat över slaget vid Racławice är 15 meter högt och 114 meter långt och målades av Jan Styka och Wojciech Kossak. Enligt Nationalmuseet i Wrocław visades målningen första gången i Lwów den 5 juni 1894. Efter andra världskriget fördes den till Wrocław, där en rotunda för panoramat öppnade den 14 juni 1985.
I Warszawa vilar den siste kungen Stanisław August i Johanneskatedralen i gamla stan sedan 1995. Stadsdelen Praga på östra sidan av Wisła är i dag en del av Warszawa och platsen för massakern 1794. I Kraków utropade Kościuszko upproret på Stora torget, mitt i den gamla stadskärnan.
Hur reagerade Sverige på delningarna?
Sverige deltog inte i delningarna och vi har inte hittat någon belagd officiell svensk protest. Kopplingarna går i stället via Gustav III och hans krig. Två veckor efter delningsmanifestet genomförde Gustav III sin statskupp den 19 augusti 1772. Engelska Wikipedia beskriver hur Ryssland då var upptaget av kriget mot Turkiet och precis som Preussen ville säkra bytet från delningen av Polen.
När fyraårssejmen samlades 1788 förde Gustav III krig mot Ryssland. Kriget band ryska styrkor under de år då sejmen förberedde Majkonstitutionen. Efter att Kościuszko hade släppts ur ryskt fängelse reste han 1797 till USA via Stockholm och London.
Vad hände efter delningarna?
Efter delningarna av Polen började uppdelningstiden. År 1807 skapade Napoleon hertigdömet Warszawa genom freden i Tilsit. Wienkongressen 1815 gjorde det mesta av hertigdömet till Kongresspolen under den ryske tsaren. Stora uppror som novemberupproret 1830 och januariupproret 1863 slogs ned.
Gränserna från delningarna följer med den som släktforskar i dag. Arkiven från 1800-talet finns i olika länder och kan vara skrivna på olika språk beroende på vilken makt som styrde orten. Polen blev självständigt igen den 11 november 1918.
Delningarna i årtal
- 1764Stanisław August väljs till kung den 7 september.
- 1767Ryska soldater för bort biskop Sołtyk och andra senatorer.
- 1768Barkonfederationen bildas den 29 februari.
- 1772Den första delningen, manifestet den 5 augusti.
- 1773Sejmen godkänner delningen. Kommissionen för nationell uppfostran inrättas den 14 oktober.
- 1788Fyraårssejmen samlas den 6 oktober.
- 1791Konstitutionen den 3 maj.
- 1792Targowicakonfederationen och det ryska anfallet den 18 maj.
- 1793Den andra delningen den 23 januari och Grodnosejmen.
- 1794Kościuszkos uppror, Racławice och Praga.
- 1795Den tredje delningen den 24 oktober. Kungen abdikerar den 25 november.
- 1797Konventionen i Sankt Petersburg den 26 januari.
Vanliga frågor om Polens delningar
När delades Polen?
I tre steg, 1772, 1793 och 1795. Efter den tredje delningen fanns ingen polsk stat förrän den 11 november 1918.
Vilka länder delade Polen?
Ryssland, Preussen och Österrike. Österrike deltog inte i den andra delningen 1793.
Varför delades Polen?
Samväldet var försvagat av liberum veto, en liten armé och ryskt inflytande sedan 1717. Grannarna utnyttjade Barkonfederationens inbördeskrig 1768-1772 och senare motståndet mot Majkonstitutionen.
Hur mycket land tog Ryssland?
Sammanlagt 463 200 kvadratkilometer, 63 procent av samväldets yta. Britannica anger 62 procent.
Vad var Majkonstitutionen?
Grundlagen som sejmen antog den 3 maj 1791. Den avskaffade liberum veto, delade makten i tre delar och gjorde tronen ärftlig.
Vad var Targowicakonfederationen?
En sammanslutning av magnater som bildades i Sankt Petersburg den 27 april 1792 med Katarina II:s stöd för att störta Majkonstitutionen. Den banade väg för det ryska anfallet och den andra delningen.
Vem var Tadeusz Kościuszko?
En polsk general som hade stridit i det amerikanska frihetskriget och som ledde upproret 1794. Han togs till fånga vid Maciejowice och släpptes 1796.
Vad var massakern i Praga?
Ryska truppers dödande av försvarare och civila i Warszawaförstaden Praga den 4 november 1794. Muzeum Historii Polski uppskattar offren till 13 000-20 000.
Hur länge var Polen delat?
I 123 år, från den tredje delningen 1795 till självständigheten den 11 november 1918.
Deltog Sverige i delningarna?
Nej. Gustav III:s krig mot Ryssland 1788-1790 band ryska styrkor medan fyraårssejmen arbetade. Kościuszko reste via Stockholm till USA 1797.
Källor
- Britannica om delningarna och om liberum veto och reformförsöken.
- Muzeum Historii Polski om den första delningen, den andra delningen, den tysta sejmen, konstitutionen, 3 maj 1791, Racławice, massakern i Praga, samväldet 1733-1795 och föreläsningen om samväldet.
- Polska utbildningsministeriets plattform ZPE om de tre delningarna, den andra delningen och staten efter 1793.
- dzieje.pl om Grodnosejmen, Kommissionen för nationell uppfostran och Dagen för nationell utbildning.
- Wikipedia om delningarna, den första, den tredje, Barkonfederationen, fyraårssejmen, Targowica, Kościuszkoupproret, Tadeusz Kościuszko, Stanisław August och Gustav III:s statskupp.
- Nationalmuseet i Wrocław om Panoramat över slaget vid Racławice.
- SO-rummet om Gustav III:s revolution och Nationalencyklopedin om Polens delningar.
Läs vidare
- Polens historia: alla epoker från 966 till i dag
- Polsk-litauiska samväldet: adelsrepubliken 1569-1795
- Polsk släktforskning: arkiv och gränser från delningstiden
- Polens huvudstad: Warszawa och Praga
