Ludwik Zamenhof

Ludwik Zamenhof (1859-1917) var en ögonläkare från Białystok som skapade esperanto, världens mest spridda konstruerade språk. Han växte upp i en stad där polacker, judar, ryssar och tyskar talade var sitt språk och ville ge människor ett gemensamt andraspråk. Här berättar vi om hans liv, hur esperanto kom till, vad som hände hans familj och hur språket fick fäste i Sverige.

• Född15 december 1859 i Białystok
• Död14 april 1917 i Warszawa
• YrkeÖgonläkare
• Känd förEsperanto, första läroboken Unua Libro 1887

Vem var Ludwik Zamenhof?

Zamenhof var läkare till yrket men språkskapare av passion. Under pseudonymen Doktoro Esperanto, doktor Hoppfull, gav han 1887 ut en tunn lärobok i ett nytt internationellt språk. Pseudonymen blev språkets namn och i dag finns esperantister i över hundra länder.

Han föddes i en judisk familj i Białystok, som då låg i det ryska imperiet. Han talade jiddisch, ryska och polska och sade själv att han mest talade polska.

Barndomen i Białystok

Zamenhof föddes den 15 december 1859 enligt den gregorianska kalendern, den 3 december enligt den julianska som gällde i Ryssland. Födelsebeviset ger honom namnet Lejzer, Eliezer på hebreiska. Familjen bodde i huset Zielona 6, på gatan som i dag heter Zamenhofa.

Fadern Markus Zamenhof undervisade i franska och tyska och sonen lärde sig båda språken av honom, liksom hebreiska. Moderns namn skrivs olika i källorna, Rozalia i senare biografier och Liba i samtida dokument.

Białystok var en stad där språken skilde människor åt. Enligt Zamenhof själv var invånarna delade i ryssar, polacker, tyskar och judar som talade var sitt språk och betraktade varandra som fiender. År 1897 var 63,5 procent av invånarna judar, enligt Judiska historiska institutet. Det är den erfarenheten som brukar anges som grunden till hans idé om ett neutralt språk.

Från skolpojke till ögonläkare

I december 1873 flyttade familjen till Warszawa. Redan som gymnasist arbetade Zamenhof på ett språk han kallade Lingwe Uniwersala och fullbordandet firades med vänner i december 1878. Fadern ska senare ha bränt manuskriptet.

Han studerade medicin i Moskva från 1879 och vid Warszawas universitet från 1881. Efter några månader som läkare i Veisiejai i Litauen 1885 specialiserade han sig på ögonsjukdomar, bland annat i Wien 1886. Han praktiserade i flera städer innan han 1897 öppnade en egen ögonmottagning i Warszawa, med hjälp av sin svärfar. Mottagningen och bostaden låg på gatan Dzika, där han bodde till 1915.

Den 9 augusti 1887 gifte han sig med Klara Zilbernik, dotter till en köpman från Kaunas. Paret fick tre barn, Adam, Zofia och Lidia.

Unua Libro och esperantos födelse

Läroboken som blev kallad Unua Libro, Första boken, kom ut i Warszawa den 26 juli 1887 (14 juli enligt den julianska kalendern). Den var skriven på ryska, trycktes av Chaim Kelter och betalades med Klaras hemgift. Samma år kom utgåvor på polska, franska och tyska och 1889 kom bland annat en svensk.

Boken innehöll hela grammatiken i sexton regler och en ordlista med 917 ordrötter. Språket var tänkt att vara lätt att lära, med regelbunden böjning och ord från de europeiska språken.

Så fungerar esperanto

Grammatiken är byggd för att sakna undantag. Ordklassen syns på ändelsen och alla verb böjs likadant, så att den som kan en form kan alla.

Varje bokstav uttalas alltid på samma sätt och betoningen ligger på näst sista stavelsen. Ordförrådet kommer mest från latin och de romanska språken, med inslag från germanska och slaviska språk.

Från Boulogne till Kraków

Den första världskongressen för esperanto hölls i Boulogne-sur-Mer i Frankrike den 5-12 augusti 1905. Deklarationen från Boulogne slog fast att språket är neutralt, tillhör alla och saknar ledare, också Zamenhof själv. Grundtexten Fundamento de Esperanto från samma år blev den enda bindande regelsamlingen. Samma år fick Zamenhof den franska Hederslegionen.

Zamenhof ville mer än ett språk. År 1906 gav han ut Homaranismo, en tanke om ett gemensamt mänskligt förhållningssätt byggd på den judiske läraren Hillels lära. På världskongressen i Kraków 1912 avsade han sig formellt varje ledande roll i rörelsen.

Han översatte också själv till esperanto, bland annat Gamla testamentet, Hamlet och verk av Molière, Goethe och Gogol.

Nominerad till fredspriset fjorton gånger

Nobelstiftelsens nomineringsarkiv visar fjorton nomineringar av Zamenhof till Nobels fredspris mellan 1907 och 1917. Engelska Wikipedia anger tolv. Båda nomineringarna 1916 kom från Stockholms borgmästare Carl Lindhagen, en långvarig anhängare av esperanto. Priset gick aldrig till honom.

Död och grav i Warszawa

Zamenhof flyttade 1915 till Królewska 41 i Warszawa och dog i staden den 14 april 1917, troligen av en hjärtinfarkt. Han begravdes två dagar senare på den judiska begravningsplatsen vid Okopowa, i kvarter 10, rad 2. Graven har en grön stjärna i mosaik, esperantos symbol.

Familjen under Förintelsen

Zamenhofs tre barn mördades alla under den tyska ockupationen. Sonen Adam, född 1888, var ögonläkare och chef för det judiska sjukhuset i Warszawa, greps i oktober 1939 och sköts i Palmiry 1940.

Dottern Zofia, född 1889, var barnläkare och fortsatte arbeta i Warszawagettot. Hon deporterades från Umschlagplatz och mördades i Treblinka i september 1942. Yngsta dottern Lidia, född 1904, undervisade i esperanto i flera länder och mördades också i Treblinka 1942.

Adams son Louis-Christophe Zaleski-Zamenhof överlevde under falskt namn med hjälp av prästen Marceli Godlewski. Under kriget fick han matpaket i Warszawa från esperantisten Einar Adamson i Göteborg. De två träffades på världskongressen i Malmö 1948. Han dog i Paris 2019.

Esperanto i Sverige

Sverige tog tidigt till sig språket. Studenter i Uppsala lärde sig esperanto läsåret 1890/91 och bildade världens andra esperantoklubb, efter Nürnberg. Svenska Esperantoförbundet grundades 1906 med Valdemar Langlet som förste ordförande och 1922 bildades arbetarrörelsens förbund SLEA.

Fyra världskongresser har hållits i Sverige. Tabellen visar år och antal deltagare enligt Wikipedias sammanställning av kongresserna.

I Polen har kongresserna hållits i Kraków 1912, Warszawa 1959 och 1987 och i Zamenhofs födelsestad Białystok 2009, med 1 860 deltagare.

Hur många talar esperanto i dag?

Ingen vet säkert, eftersom det inte finns någon folkräkning av esperantotalare. Uppskattningarna skiljer sig med en faktor trettio. Ethnologue anger omkring två miljoner som talar det som andraspråk, byggt på en beräkning av Facebookprofiler, medan Svend Nielsen 2017 kom fram till omkring 63 000 utifrån medlemsregister och andra data.

Ethnologue räknar också med omkring tusen personer som har esperanto som modersmål. Esperantos Wikipedia hade 389 260 artiklar i september 2026 och Duolingo startade en kurs 2015 som på tre år fick över en miljon användare.

Unesco har uppmärksammat esperanto flera gånger, i en resolution i Montevideo 1954, vid språkets hundraårsjubileum 1985 och när Zamenhofs dödsdag hade hundraårsjubileum 2017. I Polen fördes esperanto som bärare av en egen kultur in på den nationella listan över immateriellt kulturarv den 31 oktober 2014 och sejmen hedrade Zamenhof med acklamation den 7 april 2017.

Hyllningar genom åren

När Zamenhof skulle ha fyllt hundra år 1959 hölls världskongressen i Warszawa med 3 256 deltagare och Unesco medverkade i firandet. Till språkets hundraårsjubileum 1987 kom 5 946 deltagare till Warszawa.

Asteroiden 1462 Zamenhof upptäcktes 1938 av den finländske astronomen Yrjö Väisälä. När Zamenhof hade fyllt 150 år 2009 uppmärksammade Google honom med en egen startsidesbild i esperantos färger.

Białystok och Zamenhof

Hemstaden har inte alltid varit enig om hur han ska hedras. I december 2016 röstade stadsfullmäktige i Białystok nej till att utse ett Zamenhofår, med 12 röster mot 11. Efter kritik antog fullmäktige den 24 april 2017 i stället ett uttalande till hans minne med 15 röster mot 1.

Följ Zamenhofs spår i Białystok och Warszawa

I Białystok är Centrum im. Ludwika Zamenhofa på Warszawska 19 den självklara starten. Centret öppnade den 21 juli 2009 inför världskongressen samma sommar och har en permanent utställning om den unge Zamenhofs stad, med ljud från gatorna på flera språk.

Esperantoleden och de många kulturernas led binder ihop 15 platser med skyltar på polska, engelska och esperanto och tar omkring två timmar att gå. Där familjens hus stod finns i dag en väggmålning från 2008 och en minnestavla, på Zamenhofa 26. En staty av den unge Zamenhof avtäcktes vid Rynek Kościuszki den 14 april 2019 och i staden finns också en byst från 1973. Gatan Zamenhofa har haft sitt namn sedan 1919, som den första i Polen.

I Warszawa kan du besöka graven vid Okopowa. Gatan Dzika, där han hade sin mottagning, fick senare hans namn, även om uppgifterna om när det skedde går isär mellan 1920-talet och 1930.

Zamenhofs liv i årtal

• 1859Föds i Białystok den 15 december.
• 1873Familjen flyttar till Warszawa.
• 1878Firar sitt första språkutkast, Lingwe Uniwersala.
• 1879Börjar studera medicin i Moskva, från 1881 i Warszawa.
• 1887Gifter sig med Klara Zilbernik. Unua Libro kommer ut den 26 juli.
• 1889Läroboken kommer på svenska.
• 1897Öppnar ögonmottagning i Warszawa.
• 1905Första världskongressen i Boulogne-sur-Mer.
• 1906Svenska Esperantoförbundet bildas.
• 1912Lämnar ledarrollen vid kongressen i Kraków.
• 1916Carl Lindhagen nominerar honom till fredspriset.
• 1917Dör i Warszawa den 14 april.
• 1934Första världskongressen i Sverige, i Stockholm.
• 2009Zamenhofcentret öppnar i Białystok.
• 2014Esperanto förs in på Polens lista över immateriellt kulturarv.
• 2017Unesco uppmärksammar hundra år sedan hans död.

Vanliga frågor om Ludwik Zamenhof

Vem skapade esperanto?

Ludwik Zamenhof, en ögonläkare från Białystok, som gav ut den första läroboken i Warszawa 1887 under pseudonymen Doktoro Esperanto.

Varför heter språket esperanto?

Namnet kommer från pseudonymen Doktoro Esperanto, doktor Hoppfull. Från 1889 blev det namnet på själva språket.

Var föddes Zamenhof?

I Białystok i nordöstra Polen, som då tillhörde det ryska imperiet.

Var ligger Zamenhof begravd?

På den judiska begravningsplatsen vid Okopowa i Warszawa, i kvarter 10, rad 2.

Fick Zamenhof nobelpriset?

Nej. Han nominerades till fredspriset fjorton gånger mellan 1907 och 1917, två gånger av Stockholms borgmästare Carl Lindhagen, men fick det aldrig.

När är Zamenhofdagen?

Den 15 december, på hans födelsedag. Den firas av esperantister över hela världen.

Hur många talar esperanto?

Uppskattningarna går från omkring 63 000 till omkring två miljoner, beroende på hur man räknar.

Har det hållits esperantokongresser i Sverige?

Ja, fyra världskongresser: Stockholm 1934, Malmö 1948, Stockholm 1980 och Göteborg 2003.

Hur lär jag mig esperanto?

Det finns kurser på nätet, bland annat Duolingo och Lernu. Webbplatsen esperanto.se samlar tips på svenska om kurser och material.

Vad hände med Zamenhofs barn?

Alla tre mördades under den tyska ockupationen. Adam sköts i Palmiry 1940 och Zofia och Lidia mördades i Treblinka 1942.

Källor

• Unesco, årsdagarna 2017: hundraårsminnet och pseudonymen.
• Zamenhof.info, kronologi: adresser, studier, giftermål och kongresser.
• Romaniuk, Studia Podlaskie: födelsebeviset och föräldrarnas namn.
• Okulistyka, Zamenhof som ögonläkare.
• Britannica, L.L. Zamenhof: översättningarna och Kraków 1912.
• Nobelprize.org, nomineringsarkivet: fjorton nomineringar och Lindhagen.
• Culture.pl om Zamenhof och Notes from Poland om graven och familjen.
• Judiska historiska institutet, judarna i Białystok.
• Virtual Shtetl, begravningsplatsen vid Okopowa.
• Wikipedia om Zamenhof, Unua Libro, världskongresserna, Zofia, Lidia, Adam och Esperanto Wikipedia.
• Esperanto Uppsala, esperantos tidiga historia och klubben i Uppsala: Adamson och den svenska starten.
• Svenskt översättarlexikon, Valdemar Langlet.
• Times of Israel om omröstningen i Białystok 2016 och dzieje.pl om uttalandet 2017.
• Esperanto.se, Allt om esperanto: kurser och material på svenska.
• Ethnologue, esperanto: talaruppskattningen.
• NID, Polens lista över immateriellt kulturarv och dzieje.pl om sejmens hyllning 2017.
• Centrum im. Ludwika Zamenhofa, Białystoks esperantoled och Radio Białystok om Zamenhofplatserna.