Häftet med dikter från Auschwitz

I ett gulnat häfte från ett tyskt koncentrationsläger står 17 dikter skrivna med blyerts av kvinnliga fångar i Auschwitz. Häftet kom till Sverige i maj 1945 med Bożena Janina Musiewicz, som räddades av Vita bussarna och sedan levde resten av sitt liv i Blekinge. Här berättar vi hennes historia, vad häftet innehåller och var du kan se det i dag.

• VadEtt skolhäfte med 17 dikter på polska, skrivna i Auschwitz-Birkenau 1943-1944
• VemBożena Janina Zdunek, född Musiewicz, fånge nr 46454 i Auschwitz
• Till SverigeMed Vita bussarna, i Malmö den 1 maj 1945
• I dagI arkivet på Auschwitzmuseet sedan 2020, utgivet som bok 2023

Vad är häftet med dikter från Auschwitz?

Häftet är ett tunt linjerat skrivhäfte som i lägret skulle ha använts som register över döda fångars nummer. I stället fylldes 32 av sidorna med dikter som kvinnorna hade diktat i huvudet och lärt sig utantill. Enligt Auschwitzmuseet skrevs de ned med olika handstilar, troligen i lägersjukhuset hösten 1943.

Bożena Janina Musiewicz bar häftet genom Auschwitz, förflyttningen till Ravensbrück och räddningen till Sverige. Familjen behöll det i 75 år. År 2020 visades det för första gången offentligt på Polska institutet i Stockholm. Samma höst lämnade hennes son Adam Zdunek över det till Auschwitzmuseet.

Bożena Janina Musiewicz före kriget

Hon föddes den 29 juni 1918 i den lilla byn Siwki i Volynien, i dåvarande Polen, som dotter till Antoni och Józefa Musiewicz. Enligt den svenska folkbokföringen är födelseåret 1922, något familjen själv noterar i sin biografi.

Skolgången började vid det kända lyceet i Krzemieniec. På 1930-talet flyttade familjen till Warszawa, där hon fortsatte vid gymnasiet Królowa Jadwiga.

Gripen för motståndsarbete

När kriget bröt ut den 1 september 1939 arbetade hon som frivillig i Röda korset i Warszawa. Senare arbetade hon vid järnvägstelegrafen i Kielce och gick med i motståndsrörelsen Armia Krajowa, den del av det polska motståndet som var allierad med väst.

Gestapo grep henne för motståndsarbetet. Hon förhördes och torterades i Radom innan hon skickades vidare till Auschwitz.

I Auschwitz-Birkenau 1943-1944

Hon fick fångnumret 46454 och var politisk fånge i Auschwitz-Birkenau från juni 1943. Familjens biografi anger ankomsten till den 24 juni, medan Auschwitzmuseet skriver den 22 juni 1943.

Hem till modern, systern och svågern i Zamość skrev hon brev som finns bevarade i original. Medfångarna kallade henne Jasia.

Omkring 130 000-140 000 polacker skickades till Auschwitz och minst hälften av dem dog där, enligt museet. I augusti 1944 kom omkring 13 000 invånare från Warszawa till lägret efter upproret, män, kvinnor och barn. Enligt familjen var det för att hon hade hjälpt barnen från Warszawa som hon straffades med prygel och flyttades bort. Den 30 augusti 1944 sändes hon med en transport på 39 fångar av sju nationaliteter till Ravensbrück norr om Berlin.

Ravensbrück och Vita bussarna

I Ravensbrück blev hon fånge nr 62107. Lägret var främst ett kvinnoläger och i januari 1945 satt där över 50 000 fångar. Flest kom från Polen, 36 procent, enligt United States Holocaust Memorial Museum. Från den här tiden finns ett kort bevarat som hon fick av medfången Krystyna Olszewska i lägret Oranienburg.

Räddningen kom i slutet av april 1945 genom Svenska Röda korsets aktion Vita bussarna under ledning av greve Folke Bernadotte. Aktionen pågick från den 8 mars till den 1 maj 1945 med 75 fordon (varav 36 vita bussar) och räddade enligt Röda korset över 15 000 människor av omkring 50 nationaliteter. Den 1 maj 1945 kom Bożena Janina Musiewicz till Malmö. Hon vägde 27 kilo.

Ett nytt liv i Blekinge

Den 27 maj 1945 kom hon med 21 andra polska kvinnor till förläggningen i Ysane i Blekinge. När Röda korsets hjälp avvecklades arbetade flyktingarna hos bönderna i trakten och en del flyttades sedan till Halda AB i Svängsta. Redan 1945 syntes hon i svensk press, när hon fäste ett förtjänsttecken på kronprins Gustaf Adolfs rockslag vid hans besök i Ysane.

Där träffade hon Jerzy Januariusz Zdunek, som hade deltagit i Warszawaupproret och överlevt koncentrationslägret Stutthof nära Gdańsk. De gifte sig 1948 och fick tvillingarna Adam och Bolesław 1952.

Under resten av livet var hon engagerad i den polska kolonin i Sverige, bland annat i Polska hjälpkommittén och Polska kombattanternas förening. Hon var medlem i Svenska Röda korset, hade förtroendeuppdrag för polisen i Karlshamn och anlitades av kommunen när Östersjöfestivalen arrangerades. Upp i hög ålder föreläste hon för skolelever i Blekinge om nazisternas brott. Hennes motto var ”När jag slutar tala börjar stenarna att tala”. Bożena Janina Zdunek dog i Karlskrona den 2 juni 2015.

Häftet i detalj

På etiketten står LeichenKoberichta, Halle I. Enligt Auschwitzmuseet visar omslaget att häftet var tänkt som register över döda fångars nummer. Under etiketten syns märket för förkrigsfirman Edward Kreglewski i Poznań.

Fångarna kunde inte skriva fritt, så dikterna komponerades i huvudet och reciterades för andra. Enligt Wojciech Płosa, chef för Auschwitzmuseets arkiv, går samlingen troligen tillbaka till hösten 1943, när Bożena Janina Musiewicz låg i lägersjukhuset. Där läste kvinnorna upp de dikter de hade hört och lärt sig. Hur hon lyckades få tag på häftet vet ingen säkert. Museet tror att fångar i lägrets motståndsrörelse kan ha hjälpt till.

Vem skrev dikterna?

Dikterna är anonyma. Slavisten Ewa Teodorowicz-Hellman skriver i utställningens text att det inte finns några författarnamn i häftet och att dikterna i lägret tillhörde alla.

Några av dem går ändå att knyta till kända namn. Auschwitzmuseet pekar ut Krystyna Żywulska, egentligen Sonia Landau, som författare till bland annat Marsz, Apel, List do Matki, Taniec och Mamo, bądź zdrowa. Museets förlag anger att vissa dikter också kan tillskrivas Tadeusz Borowski, som själv satt i Auschwitz och efter kriget skildrade lägret i sina noveller.

Uppgifterna om vem som skrev ned dikterna går isär. Polska institutet beskriver häftet som skapat av Bożena Janina Zdunek och andra kvinnliga fångar, medan museets förlag skriver att det var hon som förde in dikterna. Att sidorna har flera handstilar talar för att fler hjälpte till.

Krystyna Żywulska, en av poeterna

Krystyna Żywulska hette egentligen Zofia Landau, föddes i Łódź den 1 september 1914 och skickades till Auschwitz 1943 efter att ha gripits av Gestapo. När lägret evakuerades den 18 januari 1945 lyckades hon fly vid gränsen mellan Brzeszcze och Jawiszowice.

Redan 1946 debuterade hon med minnesboken Przeżyłam Oświęcim, Jag överlevde Auschwitz. Senare blev hon känd för satirer, kabarémonologer och sångtexter i radio och film. Efter den antisemitiska kampanjen i Polen i mars 1968 flyttade hon till Västtyskland och dog i Düsseldorf den 1 augusti 1992.

Dikterna på svenska

Fem av dikterna finns i svensk översättning av Tomas Håkanson. De publicerades på polska och svenska i Polska institutets onlineutställning 2020 och lästes in av skådespelerskan Nathalie Czarnecki.

• Warszawa (Warszawa)
• Upprop (Apel)
• Brev (List)
• Brev till mamma (List do Matki)
• Birkenau (Birkenau)

Dikterna skildrar transporterna i boskapsvagnar, uppropen i gryningen och längtan hem till mödrarna. Ewa Teodorowicz-Hellman menar att samlingens värde främst ligger någon annanstans än i det litterära. Den är ett historiskt dokument och ett vittnesmål, den hjälpte fångarna att överleva och den är en varning inför framtiden.

Från Blekinge till Auschwitzmuseet

Utställningen Häftet med dikter från Auschwitz. Historien om B.J. Zdunek (f. Musiewicz) öppnade på Polska institutet i Stockholm den 25 februari 2020. Den gjordes i samarbete med Svenska Röda korset, Auschwitzmuseet, Adam Zdunek och Joanna Ziembińska-Kurek.

När coronapandemin stängde lokalen flyttade utställningen ut på nätet den 30 april 2020, till 75-årsminnet av befrielsen av Auschwitz och Ravensbrück. Där finns fem av dikterna i Tomas Håkansons svenska översättning, uppläsningar av skådespelerskan Nathalie Czarnecki och en film där Adam Zdunek berättar om sin mor. I september 2020 visades utställningen igen i institutets dåvarande lokaler vid Mosebacke torg.

Den 4 november 2020 meddelade Auschwitzmuseet att Adam Zdunek hade lämnat över originalet till museets arkiv. Han sade till Polskie Radio att det var viktigt för honom att häftet kom tillbaka till platsen där de här människorna hedras.

År 2023 gav museets förlag ut häftet som bok på polska, engelska och svenska. Den heter Zeszyt z wierszami z Auschwitz, The Notebook with the Poems from Auschwitz och Häftet med dikterna från Auschwitz, har 215 sidor och innehåller en faksimil av häftet, dikterna och historiska texter.

Bokens världspremiär hölls på Bokmässan i Göteborg den 28 september 2023. Museets direktör Piotr M. A. Cywiński och Polens ambassadör Joanna Hofman medverkade och skådespelerskorna Małgorzata Pieczyńska och Sara Sommerfeldt läste dikterna. I januari 2024 presenterades boken även på POLIN-museet i Warszawa.

Så tar du del av häftet i dag

Originalet ligger i Auschwitzmuseets arkiv i Oświęcim. Det enklaste sättet att läsa dikterna är boken från 2023, som säljs av museets förlag och har text på svenska, polska och engelska.

Polska institutets onlineutställning från 2020 finns kvar på institutets webbplats med biografin, bilder på häftet, de fem översatta dikterna och uppläsningarna. Den som vill veta mer om kvinnorna som kom till Sverige 1945 kan söka i Lunds universitetsbiblioteks databas Alvin, där vittnesmålen från Polska källinstitutet finns digitaliserade.

Barn och barnbarn till kvinnor som räddades med Vita bussarna har också rest till Auschwitz tillsammans. I mars 2022 berättade Adam Zdunek, Johanna Söderlund och Jenny Karlsson om sådana resor i ett samtal som Polska institutet sände på nätet.

De polska kvinnorna som kom till Sverige 1945

Bożena Janina Musiewicz var en av tusentals polska kvinnor som kom till Sverige när kriget tog slut. Svenska Röda korsets rapport om Vita bussarna beskriver hur en kolonn på tjugo vita bussar tog 934 fångar av många nationaliteter och femtio barn. De flesta av fångarna var polska judiska kvinnor.

Under sommaren 1945 fortsatte räddningen genom FN-organet UNRRA. Från den 25 juni till den 25 juli fördes enligt Röda korsets rapport 9 273 tidigare fångar från Lübeck till Sverige, med vita fartyg till bland annat Malmö, Helsingborg, Göteborg och Kalmar.

I Lund började lektorn Zygmunt Łakociński hösten 1945 att intervjua överlevande. Arbetet blev Polska källinstitutets arkiv med 512 vittnesmål (355 av dem om Ravensbrück). I april 2025 fördes det in i Unescos register Memory of the World. Häftet med dikter och Lundarkivet är två spår av de polska kvinnornas väg till Sverige som går att ta del av i dag.

Häftets historia i årtal

• 1918Bożena Janina Musiewicz föds den 29 juni i Siwki i Volynien.
• 1939Frivillig i Röda korset i Warszawa när kriget bryter ut.
• 1943Kommer till Auschwitz-Birkenau i juni som fånge nr 46454. Dikterna börjar skrivas ned.
• 1944Flyttas den 30 augusti till Ravensbrück, fånge nr 62107.
• 1945Räddas med Vita bussarna och kommer till Malmö den 1 maj. Ysane i Blekinge från den 27 maj.
• 1948Gifter sig med Jerzy Januariusz Zdunek.
• 2015Dör i Karlskrona den 2 juni.
• 2020Häftet visas på Polska institutet i Stockholm och lämnas till Auschwitzmuseet.
• 2023Boken ges ut och har världspremiär på Bokmässan i Göteborg.

Vanliga frågor om häftet med dikter från Auschwitz

Vad är häftet med dikter från Auschwitz?

Ett skrivhäfte med 17 dikter på polska som kvinnliga fångar skrev ned i Auschwitz-Birkenau 1943-1944. Det kom till Sverige med Bożena Janina Musiewicz 1945.

Vem var Bożena Janina Zdunek?

En polsk motståndskvinna som satt i Auschwitz och Ravensbrück, räddades av Vita bussarna 1945 och levde sedan i Blekinge. Hon dog i Karlskrona 2015.

Vem skrev dikterna?

Dikterna är osignerade. Flera av dem tillskrivs Krystyna Żywulska och museets förlag nämner även Tadeusz Borowski.

Var finns häftet i dag?

I arkivet på Auschwitzmuseet i Oświęcim, dit Adam Zdunek lämnade det i november 2020.

Finns dikterna på svenska?

Ja. Fem dikter finns i Tomas Håkansons översättning i Polska institutets onlineutställning och hela häftet ingår i boken från 2023, som har text på svenska, polska och engelska.

Hur kan jag köpa boken?

Boken säljs av Auschwitzmuseets förlag. Den har ISBN 978-83-7704-388-2.

Hur kom hon till Sverige?

Med Svenska Röda korsets aktion Vita bussarna i slutet av april 1945. Hon kom till Malmö den 1 maj 1945 och vägde då 27 kilo.

Hur många polska kvinnor räddades till Sverige 1945?

Något exakt tal finns inte. Vita bussarna räddade över 15 000 människor av omkring 50 nationaliteter och många av dem var polska kvinnor från Ravensbrück. Under sommaren kom ytterligare 9 273 tidigare fångar med UNRRA.

Källor

• Polska institutet i Stockholm, onlineutställningen: biografin, beskrivningen av häftet, Teodorowicz-Hellmans text och de fem dikterna.
• Polska institutet, nyöppningen i september 2020 och utställningens broschyr.
• Auschwitzmuseet, häftet i arkivet och bokpremiären i Göteborg.
• Auschwitzmuseets förlag, boken: sidantal, ISBN och författarna.
• Polskie Radio, häftet till Auschwitzmuseet och dzieje.pl om boken.
• Auschwitzmuseet, polacker i Auschwitz och USHMM, Ravensbrück.
• Svenska Röda korset, Vita bussarna och rapporten The White Buses.
• Lunds universitet, Ravensbrückarkivet blir världsminne och Forum för levande historia om vittnesmålen.
• POLIN, presentationen i januari 2024.