Piastdynastin

Piastdynastin var Polens första härskarätt. Den styrde från 960-talet, då Mieszko I lät döpa sig år 966, till 1370, då Kazimierz den store dog utan en son som kunde ärva honom. Under de fyra seklerna blev Polen en kristen stat med eget ärkestift, fick sin förste kung 1025, splittrades i furstendömen 1138 och enades igen 1320. Sidogrenar i Masovien och Schlesien levde kvar långt efter 1370 och den siste manlige Piasten dog 1675. Här går vi igenom härskarna, källorna och platserna. Vi reder också ut den svenska traditionen om Sigrid Storråda.

• Första belagda härskareMieszko I, död 992
• DopetÅr 966, troligen på påskafton
• Första kröningenBolesław den tappre, 1025
• Siste PiastkungenKazimierz den store, död 1370

Vilka var Piasterna?

Piasterna var den furstesläkt som byggde upp den polska staten. Mieszko I är den förste av dem som nämns i samtida källor, första gången omkring 963. Britannica räknar honom som dynastins grundare. Hans ättlingar styrde som hertigar och kungar fram till 1370, med nästan två sekler av splittring mellan 1138 och 1320.

Namnet kommer från en legend. Enligt en berättelse från 1100-talet efterträddes fursten Popiel i Gniezno av Siemowit, som var son till furstens plogman Piast. Legenden står hos Gall Anonim, en benediktinmunk som skrev den första polska krönikan i början av 1100-talet. Wincenty Kadłubek fortsatte krönikan i början av 1200-talet. Berättelsen säger mer om hur ätten ville se sig själv än om 800-talet. Historikerna räknar därför Mieszko I som den förste säkert belagde Piasten.

Mieszko I och dopet 966

Mieszko I styrde över polanerna, en stam med centrum kring Gniezno. Under honom blev Polen enligt Britannica den starkaste av de slaviska stater som fanns då. Han gifte sig med Dobrawa, en dotter till hertigen av Böhmen. Enligt Muzeum Historii Polski (MHP) var det Dobrawa som övertalade honom att ta emot kristendomen från väst.

År 966 lät Mieszko döpa sig. Året är säkert, men dagen och platsen är rekonstruktioner eftersom ingen samtida källa anger dem. Dopet brukar dateras till påskafton den 14 april 966, eftersom vuxna ofta döptes under natten före påskdagen. De medeltida källorna säger att Dobrawa levde ett år med sin hedniske make innan han döptes. Sejmen beslutade den 22 februari 2019 att den 14 april varje år är en statlig högtidsdag till minne av Polens dop.

Som dopplats nämns oftast Gniezno eller Poznań. Arkeologer har också pekat på ön Ostrów Lednicki mellan städerna, där fynd har tolkats som spår av ett dop. Historikern Andrzej Pleszczyński säger i en intervju hos MHP att Poznań är den mest troliga platsen. I år, 2026, firar Polen 1 060 år sedan dopet.

Mieszko utvidgade riket åt flera håll. Britannica beskriver hur han tog Pommern och nådde Östersjön. När han dog den 25 maj 992 sträckte sig landet från Östersjön till Karpaterna, ungefär som Polen efter andra världskriget.

Vad var Dagome iudex?

Dagome iudex är ett av de äldsta dokumenten om den polska staten. Genom Dagome iudex överlämnade Mieszko sitt land till den helige Petrus, det vill säga till påvens beskydd. Dokumentet skrevs under påven Johannes XV:s tid och före Mieszkos död 992.

Originalet är förlorat. Innehållet finns bara i en kort sammanfattning i kardinal Deusdedits kyrkorättssamling från omkring 1087, nästan ett sekel senare. Där kallas härskaren Dagome och landet civitas Schinesghe med alla tillhörande områden. Forskarna är oense om namnen. Dagome kan vara en förvanskning av Mieszkos namn och Schinesghe tolkas oftast som Gniezno, men några har föreslagit Szczecin.

Britannica ser dokumentet som ett led i Mieszkos balansgång mellan det tysk-romerska riket och påven. Genom att ställa landet direkt under Rom knöt han Polen till påven snarare än till kejsaren.

Bolesław den tappre och mötet i Gniezno år 1000

Mieszkos son Bolesław den tappre (Bolesław Chrobry) blev hertig 992. Han löste ut kvarlevorna efter den helige Wojciech (Adalbert), biskop av Prag, från de hedniska prussarna och lät begrava dem i Gniezno.

Wojciechs grav lockade kejsar Otto III till Polen. Den 7 mars år 1000 kom kejsaren till Gniezno och under mötet fick Polen ett eget ärkestift med säte i staden. Wojciechs bror Radzim Gaudenty blev ärkebiskop med nya biskopar under sig i Kraków, Wrocław och Kołobrzeg. Otto gav Bolesław en kopia av den heliga lansen och satte sitt diadem på hans huvud. Historikerna är fortfarande oense om det var en kröning eller ett löfte om en senare kröning.

Mot Ottos efterträdare, den tyske kungen Henrik II, förde Bolesław tre krig. De slutade med freden i Bautzen 1018, där Bolesław fick behålla Lausitz och Meissen. Samma år besegrade han storfurst Jaroslav av Kiev i ett slag den 21 juli.

Kröningen 1025 och krisen på 1030-talet

Bolesław den tappre kröntes till kung 1025, sannolikt på påskdagen den 18 april i katedralen i Gniezno. Ingen krönika från tiden anger dag eller plats, så MHP bygger datumet på indirekta uppgifter. Britannica anger i stället juldagen 1024. Kungen dog den 17 juni 1025, två månader efter kröningen.

Sonen Mieszko II Lambert kröntes på juldagen 1025, också i Gniezno. Hans regering blev en katastrof. Enligt Britannica lät han faderns erövringar falla sönder och han avsade sig till och med kungatiteln. Efter hans död 1034 bröt ett folkligt uppror ut, där motstånd mot kristendomen blandades med ilska över skatter och pålagor.

Mot slutet av 1030-talet intog den böhmiske hertigen Břetislav I både Poznań och Gniezno. Mieszko II:s son Kazimierz I, som fick tillnamnet förnyaren (Odnowiciel), hade fördrivits 1037 men kom tillbaka omkring 1040 med kejsarens stöd. Han byggde upp kyrkan igen och flyttade statens centrum från Poznań till Kraków.

Varför splittrades Polen 1138?

Kazimierz son Bolesław II den djärve (Bolesław Śmiały) tog kungakronan igen. Han stödde påven i striden mot den tyske kungen Henrik IV och kröntes i Gniezno på juldagen 1076. En konflikt med biskop Stanisław av Kraków fällde honom. Kungen lät döda biskopen den 11 april 1079 och tvingades sedan fly till Ungern, där han dog i exil. Stanisław blev helgon och enligt Britannica en symbol för kyrkans frihet gentemot statsmakten.

Brodern Władysław I Herman gav upp anspråken på kungakronan. Under honom och hans son Bolesław III Krzywousty (Snedmun) var Płock vid Wisła enligt dzieje.pl landets faktiska huvudstad och båda ligger begravda i katedralen där. Bolesław III regerade 1102-1138. Han erövrade östra Pommern 1122 och lät kristna befolkningen där.

Bolesław III dog den 28 oktober 1138. I sitt testamente delade han landet mellan sönerna enligt senioratsprincipen. Den äldste skulle som seniorhertig ha överhögheten och den största delen av arvet, medan de yngre fick mindre provinser. Tanken var att undvika broderstrider, men resultatet blev det motsatta. Enligt Britannica hade systemet i början av 1200-talet löst upp sig i tvister, nya delningar och brodermord.

Splittringen varade i nästan 200 år. Landsdelar som Schlesien, Storpolen och Masovien fick egna furstar från olika grenar av ätten. De förde ofta krig mot varandra. Landet förändrades ändå. Enligt Britannica steg jordens värde när jordbruket blev effektivare. Kyrkan förde in romansk och gotisk byggnadskonst och nya klosterordnar.

Mongolerna och slaget vid Legnica 1241

År 1241 drabbades Lillpolen och Schlesien av ett förödande mongoliskt anfall. Enligt MHP var det en mindre här som skulle hindra de polska furstarna från att hjälpa Ungern, dit huvudarmén under Batu var på väg. Mongolerna brände hundratals byar och skonade varken Kraków eller Wrocław.

Hertig Henryk II den fromme (Henryk Pobożny) av Schlesien mötte mongolerna vid Legnica den 9 april 1241. Henryks här besegrades och Henryk själv stupade. Enligt MHP satte mongolerna hans huvud på ett spjut och visade det för försvararna i Legnica. Britannica beskriver Henryk som den furste som samlade krafter för att ena Polen igen. Med hans död försvann den möjligheten för lång tid.

Tyska orden och Pommerellen

Ett annat hot kom från norr. År 1226 kallade hertig Konrad av Masovien in Tyska orden för att bekämpa de hedniska prussarna. Ordensriddarna erövrade Preussen och byggde en egen stat vid Östersjön, med borgen i Malbork som centrum från 1309.

Pommerellen, kustlandet väster om Wisłas mynning, tog orden 1308. Enligt Britannica gick massakern som riddarna begick i Gdańsk 1308 in i den polska folktraditionen. Władysław Łokietek besegrade orden vid Płowce den 27 september 1331 men fick aldrig tillbaka kusten. Kazimierz den store slöt fred med orden i Kalisz 1343 och Pommerellen blev kvar i ordensstatens händer ända till 1466. Först Jagiellonerna fick tillbaka Gdańsk.

Hur enades Polen igen?

Försöken att ena landet tog fart i slutet av 1200-talet. Przemysł II hade förenat Storpolen med Pommerellen och kröntes till kung i Gniezno 1295, men han mördades redan året efter. Därefter tog den böhmiske kungen Václav II (Wacław II) över. Han kröntes i Gniezno år 1300 och blev den siste kungen som kröntes där.

Władysław Łokietek, vars tillnamn syftar på att han var kort, samlade landet bit för bit. Han tog Lillpolen 1305 och Storpolen 1314. Påven Johannes XXII gav 1319 sitt samtycke till en kröning och den 20 januari 1320 kröntes Łokietek i Wawelkatedralen i Kraków av ärkebiskop Janisław av Gniezno.

Kröningen 1320 gjorde Kraków till kröningsstad. Från och med Łokietek kröntes alla polska kungar utom två i Wawelkatedralen, även under adelsrepubliken. Łokietek dog den 2 mars 1333 och blev också den förste kungen som begravdes på Wawel.

Vad gjorde Kazimierz den store?

Łokieteks son Kazimierz den store (Kazimierz III Wielki) föddes den 30 april 1310 i Kujavien och kröntes på Wawel den 25 april 1333. Enligt MHP tog han över ett rike på omkring 106 000 kvadratkilometer och lämnade efter sig nästan 240 000. Tillväxten kom österut, där han från 1340 tog Röda Ruthenien (Ruś Halicka). I väster gjorde han upp med Böhmen genom avtal i Visegrád 1335 och 1339 och avstod från Schlesien.

Lagarna hör till hans största verk. Statuterna från Wiślica och Piotrków var enligt MHP den första stora lagkodifieringen i Polens historia. De skrevs för Lillpolen och Storpolen, som hade olika sedvanerätt.

Den 12 maj 1364 utfärdade kungen grundbrevet för akademin i Kraków, som i dag heter Jagellonska universitetet. Enligt Krakóws turistbyrå var den näst äldst i regionen efter universitetet i Prag från 1348. Samma år samlades kungar och furstar till en kongress i Kraków, som blivit känd för gästabudet hos Wierzynek.

Judarnas rättigheter byggde på den stadga som hertig Bolesław den fromme utfärdade i Kalisz den 16 augusti 1264. Kazimierz den store bekräftade stadgan på 1300-talet och enligt MHP gav den judarna personligt skydd och ett brett rättsligt självstyre. Museet POLIN skriver att senare kungar i det polsk-litauiska samväldet bekräftade stadgan i sin tur. Polen blev under de följande seklerna ett centrum för judiskt liv i Europa.

Enligt traditionen fann Kazimierz den store Polen byggt i trä och lämnade det i sten. Tanken går tillbaka till krönikören Jan Długosz på 1400-talet, som skrev att kungen fann ett Polen av lera och trä och lämnade det murat. MHP talar om ett system av mer än femtio borgar. Tidskriften Twoja Historia redovisar att historiker räknar med mellan 33 och omkring 60 borgar och minst 23 stadsmurar, beroende på hur de läser källorna. Talesättet överdriver, men byggandet var verkligt.

Hur tog Piastdynastin slut?

Kazimierz den store dog den 5 november 1370 efter en olycka under en jakt. Han lämnade ingen son som kunde ärva kronan och Ludvig av Ungern blev kung av Polen 1370-1382. Ludvigs dotter Jadwiga kröntes i oktober 1384 och gifte sig 1386 med den litauiske storfursten Jogaila. Han blev kung som Władysław II Jagiełło och grundade den jagiellonska dynastin.

Ätten dog inte ut med kungen. De masoviska Piasterna styrde sitt hertigdöme i ytterligare ett och ett halvt sekel. När de sista bröderna Stanisław och Janusz III hade dött 1524 och 1526 införlivades Masovien med kungariket. I Schlesien, som hade gått till den böhmiska kronan på 1300-talet, fanns Piastfurstar ännu längre.

Den siste manlige Piasten var hertig Jerzy Wilhelm av Legnica och Brzeg. Han dog i Brzeg den 21 november 1675, bara 15 år gammal. Hans sarkofag ställdes den 8 februari 1676 i Piasternas mausoleum i Johanneskyrkan i Legnica. Det var i samma stad som Henryk den fromme hade stupat 1241.

Var Sigrid Storråda en polsk prinsessa?

Den svenska kopplingen till Piasterna går genom en av Mieszko I:s döttrar. Enligt den tyske krönikören Thietmar av Merseburg, som skrev i början av 1000-talet, gifte sig en dotter till Mieszko med den danske kungen Sven Tveskägg. Thietmar nämner inte hennes namn och namnet Świętosława är en sen rekonstruktion.

I de isländska kungasagorna finns i stället Sigrid Storråda, som gifte sig med sveakungen Erik Segersäll och blev mor till Olof Skötkonung. Senare författare slog ihop de två kvinnorna och gjorde Mieszkos dotter till Sigrid Storråda, den första länken mellan det polska, danska och svenska kungahuset.

Identifikationen är omstridd. I Svenskt kvinnobiografiskt lexikon skriver historikern Wojtek Jezierski att Sigrid troligen har förväxlats med en annan kvinna, Gunhild. Gunhild uppfattas som dotter till Mieszko I, var Sven Tveskäggs hustru fram till omkring 995 och var troligen mor till Knut den store. Enligt lexikonet har hon ibland, sannolikt felaktigt, presenterats som Świętosława. Om Sigrid själv skriver Jezierski att nästan allt bygger på rekonstruktioner ur ett otillförlitligt källmaterial.

Vår slutsats blir försiktig. Piasterna knöts till det danska kungahuset genom giftermål kring år 1000 och Knut den store var sannolikt Mieszko I:s dotterson. Att en polsk prinsessa blev svensk drottning och mor till Olof Skötkonung går inte att belägga.

Vilka härskare hade Piastdynastin?

Tabellen visar huvudlinjen från Mieszko I till Kazimierz den store. Under splittringen 1138-1320 hade flera furstar samtidigt makten i olika landsdelar och vi tar bara med dem som bar kungakrona.

Mellan Przemysł II och Łokietek var den böhmiske kungen Václav II också kung av Polen från år 1300. Kazimierz I förnyaren var i landsflykt från 1037 till omkring 1040.

Var finns Piasternas platser i dag?

Kartan visar sex städer i dagens Polen där Piastdynastins historia går att följa. Vi ritar dagens gränser, eftersom gränserna på Piasternas tid ändrades hela tiden och inte går att återge exakt.

Om du reser till Polen kan du se flera spår. I Płocks katedral vilar Władysław I Herman och Bolesław III i Kungliga kapellet, tillsammans med fjorton masoviska Piastfurstar. Wawelkatedralen i Kraków var kröningskyrka från 1320 och där ligger Łokietek begravd. I Legnica finns Piasternas mausoleum i Johanneskyrkan.

Vanliga frågor om Piastdynastin

Vem var den förste Piasten?

Mieszko I, som nämns i samtida källor från omkring 963 och dog 992, är den förste säkert belagde Piasten. Enligt en legend från 1100-talet grundades ätten av Siemowit, son till plogmannen Piast.

När döptes Mieszko I?

År 966. Dagen brukar anges till påskafton den 14 april 966, men ingen samtida källa nämner datum eller plats. Gniezno, Poznań och Ostrów Lednicki har föreslagits som dopplats.

Vem var Polens förste kung?

Bolesław den tappre, som kröntes 1025, sannolikt på påskdagen den 18 april i Gniezno. Han dog den 17 juni samma år.

Varför splittrades Polen 1138?

Bolesław III Krzywousty delade landet mellan sina söner i sitt testamente, med den äldste som seniorhertig. Systemet ledde till strider mellan grenarna och landet var splittrat fram till 1320.

Vad hände vid Legnica 1241?

Den 9 april 1241 besegrade en mongolisk här hertig Henryk II den fromme av Schlesien vid Legnica. Henryk stupade och mongolerna hade redan härjat Kraków och Wrocław.

Varför kallas Kazimierz den store för den store?

Under hans regering 1333-1370 växte riket från omkring 106 000 till nästan 240 000 kvadratkilometer enligt MHP. Han lät skriva ned lagarna, grundade akademin i Kraków 1364 och lät bygga eller befästa ett system av mer än femtio borgar.

När dog den siste Piasten?

Den siste Piastkungen, Kazimierz den store, dog 1370. Den siste manlige Piasten över huvud taget var hertig Jerzy Wilhelm av Legnica och Brzeg, som dog den 21 november 1675.

Var Sigrid Storråda dotter till Mieszko I?

Det går inte att belägga. En dotter till Mieszko gifte sig med den danske kungen Sven Tveskägg, men enligt Svenskt kvinnobiografiskt lexikon har Sigrid Storråda troligen förväxlats med henne.

Vilken dynasti kom efter Piasterna?

Efter Ludvig av Ungern 1370-1382 och drottning Jadwiga kom Jagiellonerna, som styrde Polen från 1386 till 1572.

Var ligger Piasterna begravda?

Władysław I Herman och Bolesław III vilar i katedralen i Płock. Łokietek och sonen Kazimierz den store vilar i Wawelkatedralen i Kraków och den siste manlige Piasten i mausoleet i Legnica.

Källor

• Muzeum Historii Polski om Kazimierz den store, om dopet, om mötet i Gniezno, om kröningen 1025, om Legnica, om kröningen 1320 och om Masovien.
• Britannica om Piastdynastin, Mieszko I, Bolesław I, Mieszko II, Kazimierz I, Břetislav I, Bolesław II, Władysław I Herman, Bolesław III, Władysław Łokietek och Kazimierz III.
• Britannica, Polens tidiga historia och Tyska orden och återföreningen.
• Nauka w Polsce om Dagome iudex.
• Ärkestiftet Gniezno om kröningarna i Gniezno och Wawelkatedralen om kröningar och gravar.
• dzieje.pl om Kungliga kapellet i Płock och Nationalmuseet i Wrocław om den siste Piasten.
• Kraków Travel om akademin 1364, POLIN om Kalisz stadga och Twoja Historia om Polen i trä och sten.
• Svenskt kvinnobiografiskt lexikon om Sigrid Storråda och Wikipedia om Świętosława.