Lokomotivet av Julian Tuwim
Orginaltitel: Lokomotywa
Säg, har du sett
lokomotivet som rinner av svett,
ett jättelikt lok som pustar i ett?
Det står på stationen och pyser och fnyser!
Den tjocka magen är röd utav glöd:
FY, vilken hetta!
HU, vilken hetta!
PUH, vilken hetta!
USCH, vilken hetta!
Och bakom loket ett ringlande tåg,
vagn efter vagn efter vagn jag såg!
Tåget är fullt av folk och av djur:
en vagn med kor, en med ankor i bur!
Ett gäng tjocka gubbar finns i nummer tre,
de mumsar på korvar och spiller brevé.
Vagn nummer fyra är full med bananer,
och femman tyngs ner utav sex stora pianon.
På vagn nummer sex står en bamsekanon!
Till vem ska de dra detta farliga don?
Sjuan är lastad med möbler på kant,
i åttan en björn och en stor elefant!
I nian finns grisar och en stackars get,
och tian är proppfull av väskor, paket.
Bakefter hänger minst tre dussin till!
Jag hann inte se, fast tåget stod still.
Hur ska det gå att få tåget igång?
Vad finns det för folk som kan rubba betong?
Tvåtusen karlar, aldrig så starka,
de skulle förgäves få skjuta och sparka!
Plötsligt hörs en vissla!
Hjulen till att gnissla!
Ångan till att spruta!
Loket till att tjuta!
Först som en snigel, långsamt och lugnt
rullar nu tåget på rälsen så tungt.
Vårt lok till att mödosamt släpa och gneta
och få alla hjulen att streta sig heta.
Och fortare går det, det dunkar och slår,
och loket det tutar: Ur spår, ur spår!
Vart ska det? Vart ska det? Ja, vad ska man tro?
Hör! Under det dundrar en bro, en bro!
Sen genom en tunnel
och mitt i en skog!
Om det skyndar sig, skyndar sig, hinner det nog!
Det stånkar och dunkar i takt. Det ska gå!
Håll takten nu, takten nu, takten! Just så!
Nu kränger det, svänger, långt bort någonstans,
som var det en flicka och pojke på dans.
Inte en järnklump som flämtar och flåsar,
utan en lekboll, ballong, liten blåsa!
Hur kommer det sig att det går så bra?
Vad är det, vem är det, som får det att dra,
att puffa och pusta och frusta dan lång?
Jo, ångan som pumpar har satt det igång.
Ja, ångan som sprutar till kolvarna tolv,
så hjulen drivs fram från två håll av en kolv.
Ja, ångan ur rören, den pressar och trycker
på kolvarna så att de rycker och rycker,
och hjulen, de dunkar i takt, det ska gå!
Håll takten nu, tanten nu, takten! Just så!