Doktorsavhandling där författaren undersöker hur det är att vara ung välutbildad kvinna i Polen i början på 2000-talet.
Polen har sedan kommunismens fall 1989 drastiskt förändrats i riktning mot ett mer "västligt" samhälle. Detta har påverkat livets alla områden, inklusive människors identitetsskapande och självförståelse. Vilken betydelse har kön i detta, och hur formas femininitet av Polens strävan mot EU? Vad händer när kommunistiska och katolska normer blandas med dagens västeuropeiska könsideal? Vad räknas som normalt och eftersträvansvärt, och vad stämplas som bakåtsträvande och avvikande? I Om vi nu ska bli som Europa undersöker etnologen Karin S. Lindelöf de "sätt att vara kvinna" som är möjliga för ett antal unga, välutbildade storstadskvinnor i Polen i början av 2000-talet. Utifrån intervjuer och fältobservationer analyseras hur dessa kvinnor balanserar mellan tradition och modernitet, mellan sirlighet och jämställdhet i sitt skapande av polsk och europeisk kvinnlighet. Samtidigt visas komplexiteten i övergången från kommunistisk diktatur till kapitalistisk demokrati. Resonemanget om femininitet och normalitet blir avstamp för en diskussion om centrum och periferi, Öst och Väst, Polen och Europa, och i förlängningen frågor om medborgarskap och tillhörighet.

Andrzej Olkiewicz är en svensk-polsk kosmopolit. Han flydde från kommunistdiktaturen 1957 och har förutom i Sverige bott även i Danmark, Saudiarabien och Abu Dhabi. Konsten att vara invandrare är frukten av författarens rika personliga erfarenheter av invandrarskap: "Under min emigranttillvaro har jag gjort de flesta misstag en människa som bosätter sig i ett främmande land kan göra." Det är en praktisk handbok om att möta livet i ett nytt land, om anpassningsstrategier, identitet och språk, om fördomar och frustration, om att få nya vänner och om blandäktenskap.
Andrzej Olkiewicz är född 1938. Han har arbetat som bl a metallarbetare och sjöman och är utbildad geolog vid Stockholms universitet. Har arbetat i Sverige och utomlands för FN och för statliga och privata företag. Numera pensionär men verksam som frilansskribent.

Under sina trettio år som stressforskare har Alexander Perski, docent och chef för stresskliniken på IPM och Karolinska sjukhuset, behandlat patienter med svår obalans mellan kroppens resurser och omvärldens krav. Koncentrationsproblem, trötthet och olustkänslor är tidiga tecken på allvarlig stress. Går det för långt kan tillståndet bli livsfarligt. I denna uppdaterade utgåva av "Ur balans" har en rad viktiga nyheter tillkommit. Under fem års tid har drygt 800 patienter behandlats på Stressmottagningen, en klinik för personer med allvarliga, stressrelaterade problem. Flera av de frågor som formulerades i den första utgåvan besvaras och intressanta forskningsresultat redovisas.

(Historiska media, 2007)
Bearbetad översättning av Margareta Nylander

Den fantastiska historien om Slavomir Rawicz, den polske kavalleriofficeren som under andra världskriget bröt sig ut ur ett sibiriskt fångläger och tillsammans med sex andra vandrade hela vägen till Indien, kom ut första gången 1956. Boken fick ett ganska ljummet mottagande. Men sedan några år tillbaka har den rönt oerhörd framgång i flera länder.
Sanningshalten i denna makalösa historia har genom åren diskuterats. I en radiodokumentär från BBC nyligen bevisades att bara enstaka delar i boken kan ha upplevts av Rawicz själv.
Historien är alltså inte autentisk men läsupplevelsen, dragningskraften och intensiteten är densamma. Och Pulitzer-pristagaren Anne Applebaums uttalande stämmer nog likväl: Flykten från Stalins läger är »den färgstarkaste och mest gripande skildringen av en rymning i hela Gulaglitteraturen».

(Prisma, 2005)

Våren 1945 började tusentals befriade koncentrationslägerfångar anlända till Sverige. Den polske lektorn vid Lunds universitet, fil.dr Zygmunt Lakocinski, som arbetade som tolk under flyktingmottagningen i södra Sverige våren 1945, insåg den enastående möjligheten att samla in källmaterial om lägren. Han startade ett projekt i november 1945 vilket innebar att man intervjuade f.d. lägerfångar om deras upplevelser i tysk fångenskap. Projektet pågick under ett års tid och man hann genomföra 514 intervjuer.
Intervjuerna, som gjordes och skrevs ner på polska, har sedan förvaltats av handskriftsektionen på universitetsbiblioteket i Lund, där de till stor del legat oöversatta.
Här presenteras elva vittnesmål i svensk översättning. De berättar bland annat om förhållandena i tyska fängelser och getton i Polen, livet som tvångsarbetare i Norge och om uppror i Warszawas getto 1943. Då intervjuerna gjordes bara några månader efter flyktingarnas ankomst är minnena av de upplevda händelserna levande och oanfrätta av erfarenheter senare i livet. Varje vittnesmål inleds med en kort introduktion av författaren.

Det brukar kallas för "den svenska modellen" men vad är det egentligen? Maciej Zaremba har gett sig ut på jakt i Sverige efter modellen, han har mött dess försvarare och dess angripare. Vad såg han? En domstol där arbetsgivare och fack håller varandra om ryggen. Ett fackförbund vars ombudsmän ropar ""Go home"" till lettiska byggnadsarbetare. Varför gjorde de det?
Zaremba skildrar genom en polsk rörmokare, en jämtländsk doktor och en påhittad naturkatastrof det land vi lever i - eller tror att vi lever i.
Den polske rörmokaren är en praktisk valhandbok, här finns alla de viktiga frågorna gestaltade i djupborrande reportage: arbetsmarknaden, vården - och det som brukar saknas i valtider, vårt förhållande till utlandet och utlänningarna.
Maciej Zaremba, har med sina artikelserier i DN kommit att framstå som en av våra skarpaste journalister.
(Seelig)

(Timbro, 2008)

Hösten 2005 reste Erik Zsiga kors och tvärs genom de åtta tidigare kommunistländer som var först in i EU. Det här är en personlig reseberättelse kryddad med fakta och statistik. Möten med konstnärer, entreprenörer, politiker, journalister, forskare och andra spännande människor utgör kärnan i berättelsen.
Erik fann ett Europa som växer. Länderna och de som bor där har blivit friare, rikare, friskare och tryggare sedan demokrati och marknadsekonomi infördes.Visst finns det fortfarande problem, men de hoppingivande framstegen är många fler. I dag kännetecknas dessa länder av dynamik, nyfikenhet och framtidstro. Länderna borde kallas för Det Nya Europa. Hejdå Östeuropa! Hej Det Nya Europa!
Erik Zsiga är civilekonom från Handelshögskolan i Stockholm, jur kand från Lunds universitet och fil kand i etnologi från Stockholms universitet. Han är andra generationens ungrare och debuterade 2004 med boken Popvänstern.